Jag har glömt att berätta hur nykär jag har blivit i kära gamla goa Lost. Ni vet, den där serien som ingen annan förutom oss som följde den från början ser på? Hursomhelst så har jag följt Lost sedan 2005 när den började på TV4, och jag har alltid haft en sorts hatkärlek till den. Jag älskar den så mycket att jag hatar den för att uttrycka mig på Håkan-vis.
Jag var i princip besatt av den under säsong 1 och 2. Det var inte hälsosamt någonstans - jag levde, andades och åt Lost halva min högstadietid i princip. Kunde citat och allt. Det märks på mina sparade anteckningsböcker jag har kvar sen den tiden, de är sprängfyllda med Lost-citat som jag ritat dit under icke intressanta lektioner. Men iallafall, när säsong 3 började lugnade jag ner mig (låter som att jag var inne på behandlingshem eller nåt) och sedan dess har jag liksom inte haft tid att engagera mig i det. Har sett lite då och då och hängt med iallafall.

Men så har nu säsong 5 börjat och bara på skoj så såg jag första avsnittet. Och andra. Och tredje. Och fjärde. Idag - det femte. Det har liksom blivit så bra igen. Jag vill ju inte "spoila" någon så jag tänker inte avslöja vad som händer, men det är mucho bra... och absolut värt att följa. När jag trodde att de tvar på väg att spåra ur - ännu mer än vad det redan hade gjort :P - så lyckas den fånga in mig igen och nu är jag helt såld på det igen.
Fy på mig, för jag har verkligen egentligen inte tid att "slösa" på att kolla Lost.

Men nu är det såhär. Och jag rekommenderar alla att slänga en blick på det när det börjar igen i TV4 om några veckor.

Nu ska jag kolla hur Måns rep uppe i Skellefteå har gått. Tjohoj sålänge!