Bara när du inte hör

Av någon anledning har jag gått runt och haft "Utan dina andetag" i huvudet hela dagen. Smådepp blir man efter ett tag, även om det är bland de finaste svenska låtar som skrivits och den handlar om kärlek. Men deppet gick över när jag träffade alla fina ex-pumor som nu är, ja, ston? Vita hästar? Det "nya" laget går på is imorgon bitti och det ska bli mycket intressant att se hur mitt knä och mina lungor pallar det.

Tog en promenad för mig själv upp på Ramunder förut medan alla förfriskade turister och Sörpingsbor skrattade på restaurangerna som faktiskt gör detta till en levande stad på sommaren. På vintern är det mest tyst här vill jag lova. Vilket är skönt i och för sig - hösten har sin charm på det sättet. Hösten skriver jag, för någon vinter blir det inte tal om för mig i år.

Men kort tog jag iallafall... Det lilla jag orkade innan jag bara satt och inte gjorde någonting. Tyvärr verkar det bli lte mojsigt med skärpan för att jag krympt dem i min dator med PS som inte har internet (än). Iallafall....









För övrigt har jag fattat NU att det faktiskt är "Johanna" Vampire Weekend sjunger i "A-Punk", haha. Inte ofta namnet används i engelska texter precis!

Johanna drove slowly into the city
The Hudson River all filled with snow
She spied the ring on his honor’s finger
Oh oh oh
A thousand years in one piece of silver
She took it from his lily white hand
Showed no fear she’d seen the thing
In the young men’s wing at Sloan-Kettering

Look outside at the raincoats coming, say oh!

His honor drove southward seeking exotica
Down to the Pueblo huts of New Mexico
Cut his teeth on turquoise harmonicas
Oh oh oh
I saw Johanna down in the subway
She took an apartment in Washington Heights
Half of the ring lies here with me
But the other half’s at the bottom of the sea


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0