Det händer inte så mycket mer spännande saker just nu än att jag jobbar och sover och försöker göra något produktivt då och då. Jag och min vän Spotify spenderar mycket tid tillsammans numera på kvällskvistarna när min egen dator äntligen har fått internetuppkoppling. I dagarna funderar jag på vad jag ska rösta på och hur jag ska skriva mitt CV. Första steget mot jobbsök i Australien är att jag idag ska till skolan och kirra betygen på engelska. Sen måste jag klura ut hur jag ska skriva mitt CV utan att min dator har Word. Fast det kan ju inte vara så svårt att fixa.

Nu är det september och det har varit fina soliga dagar och stjärnklara nätter (though cold as hell) men idag är det lika mulet som man förväntar sig. Ska tralla ner till bussen om någon timme, trots att jag får låna pappas bil känner jag att jag lika gärna kan spara bensin (=pengar) och utnyttja mitt 475 kronor dyra månadskort.

Hursomhelst, varje höst får jag alltid lust att lyssna på Green Day som jag verkligen älskade när jag gick i typ sjuan, och American Idiot-skivan är fortfarande bra. Speciellt "Wake me up when September ends" - har man varit lite nördig och läst på så handlar den inte om krig direkt utan om Billy Joes pappas död. Hela skivan handlar väl egentligen om Billy Joes uppväxt (med undantag för titelspåret typ). Jag känner bara för att posta låten med texten i underkanten. Randomvideo med krigsfilmer till, men fokusera på the lyrics hehe.