Måndag, tisdag, onsdag och torsdag har passerat och under den tiden har jag lyckats genomföra ett matteprov, skolka, idiotförklara mig själv, äta kinalunchbuffé och se Hästen förlora. Inte så mycket kanske, men för det första var det där matteprovet så himla skönt att klara av. Dessutom svarade jag på alla frågor och satt inte över tiden. Mohaha, hej VG i matte C :)
Och sen är ju impulsrundor ner till diverse caféer och affärer på rasterna ganska vanligt, vilket gjorde att vi hamnade där vi hamnade i onsdags. Mätt är bara förnamnet. Smått skoj att se Tantan försöka hålla sig för garv (med munnen fullproppad med mat dessutom) efter att Gurra drog ett asdåligt skämt. ("I have affisch with you on it"). Gick inte så bra. För Tantan alltså.

Sen ville jag gå på Hästen i onsdags. Det ville en hel del andra också, men efter lite om och men blev det bara jag, Glemminem och Crickelick som drog till Himpan. Kul, men inte lika kul att Hästen förlorade. Dom som alltid vinner annars när jag är där. Bajs. Hursomhelst, nästa gång går vi på LHC. Enligt Cricka förlorar ju aldrig dom.

Nej men ärligt talat, fan va fort tiden går. Det är bara 2 veckor kvar i skolan till det är sportlov - woho liksom är bara början. Säsongen är snart slut vilket innebär barmark - huuuuga - och snart fyller jag ju för fasan 18 bast. För att låta lite gay, MY GOooOD!

Nu ska jag leva upp till ryktet som pluggis och kasta mig in i lite kul fysik, tehehehe. Tur att Eva i laget ska med på den där sodding jäkla Gotlandsresan i helgen, kanske kan man få lite akademisk hjälp av henne.

Nej men nu börjar ju 2 ½ Män.
Fan. Det var den pluggstunden. Tjaarå.

Bara för att jag just på grund av både trötthet och på grund av min ibland sjukt låga humor satt och garvade så jag tjöt. Alexandra och jag = kiss- och bajshumor! :D

johanna || says: men du jag ska bara på toa, brb xD
' alexandra says: ok :D
johanna || says: så tillbaka xD trodde jag skulle behöva göra nummer 2... men det sket sig! :D
johanna || says: hahahahahahahhaah
johanna || says: jag har såååååå låååg humor
' alexandra says: HAHAHAHAHAHAHA

Japp, så var den allmänt dumma men ändå skapligt medvetna människan vid namn Johanna Friis återigen vid datorn, och denna gången har det faktiskt hänt lite intressana grejer i mitt liv, på bara 3 dagar dessutom.

I torsdags sedan så våldgästades jag av Fredrika och vi såg på vampyrfilmen "Låt den rätte komma in". Det är äckligt verklig och faktiskt väldigt bra för att vara svenskproducerad. Har alltid någonting emot svenska filmer på förhand men det börjar lossna nu. Aja den var riktigt bra iallafall och det var mysigt med lite våldgästning från hennes sida.

I fredags föll min värld samman för några timmar. Jag är visserligen en riktig drama queen ibland, men jag hade så himla dåligt samvete efter ett jag råkat utlösa polislarmet på jobbet. Det var inte alls meningen och skapligt pinsamt när två poliser kom till Ica och undrade va fan som hade hänt. Det kunde jag leva med, men sen fick jag ju höra att det kostar pengar varje gång man sätter på larmet och polisen får rycka ut. Usch va illa jag mådde. Man vill ju inte låta chefen betala för mitt dumma misstag liksom. Ringde upp honom i lördags och fick mitt sinne lugnat, det kommer lösa sig och han var ju inte precis alltför arg. Sen kände jag mig istället dum som "överdrivit" och mått så dåligt. Men aja. Larmet funkar iallafall och till nästa gång vet jag nu var det sitter, OM det faktiskt skulle hända något.
Annars tänker jag hålla mig på behörigt avstånd från den där knappjäveln hädanefter....

Idag vann vi faktiskt en match, vi Pumor. Satan i gatan va skönt det kändes. En "assist" för min del (vet inte riktigt om det var det, men domaren tyckte det och han har ju alltid rätt... hehe). 3-1 blev det i baken på Nyköping. Vi är i sån bra form nu tycker jag, hela laget. Så vi ska faktiskt ta och slå Sudret borta på Gotland nu i helgen som kommer.

För till Gotland måste jag tydligen åka. Vi är kort på folk och det är rätt viktiga poäng som står på spel. Förra gången jag åkte dit fick jag halsfluss, gjorde mål och förlorade det satans matchen. Men kul var det, trots att jag inte kunde prata de nästföljande dagarna.
Hade tänkt att säga ifrån till tränarna idag efter matchen om Gotland. För Mirela fyller 18 år (idag faktiskt! Grattis gumman!) och ska ha fest nästa lördag. Vi åker tyvärr på lördagen så jag missar det. Fan.
Och så ville Fredrika dra med mig på Markus Krunegård-konsert i Sthlm på söndagen, och det ville jag ju så himla mycket följa med på. Men fan i helvete, jag kommer hem för sent på söndagen för att hinna med det. Det känns som en för stor uppoffring för laget den här gången.
Näe nu börjar jag fundera på om jag ska följa med igen... bajs. Aja.

Nu tänker jag ta det lugnt resten av dagen, Crickelick ville ses på stan men jag pallade inte att dra ner dit idag. Måste plugga och komma ikapp med både House-avsnitt och Lost-avsnitt som sänts i USA. Huhu, det är så skönt att det är söndag idag.
Tänker bränna en skiva nu, som laget ska ha. Mina brända skirvor försvinner nämligen alltid så fort jag bränt en ny. Vet inte om folk "lånar" med sig hem eller vad det är, men det uppskattas att jag fixar musik. Den här gången ska jag lägga "The winner takes it all" med ABBA sist, som vi kan spela nästa gång vi vinner. Den spelade dom idag i Stallet när slutsignalen ljöd och det var så jävla underbart, som i en film typ.

Fast det är så nära mitt liv kommer till en film. Nu ska jag vila och försöka få mindre ont i ryggen. It's seriously killing me.
Over and out folks.

Imorgon får jag min efterlängtade lön som jag har väntat på sen jag blev väldigt pank för ungefär 2 veckor sedan. Folk tror inte på mig när jag säger att jag inte har pengar, men, ärligt talat - de försvinner bort fortare än ni kan ana. Och när man ändå får rätt mycket pengar varje månad blir man på något sätt så beroende av det att man glömmer bort att det finns annat att oroa sig för. Eller iallafall bry sig om. Jag tycker inte om att oroa mig.

Hursomhelst. Efter det här årets hittills skummaste lektion med vår svenskalärare - kanske den skummaste någonsin med henne, och det var inte ens en lektion - så drog jag, Sara och Milla ner på stan. Var verkligen inte glad över det faktum att jag och några till i princip skulle kunna ha varit helt lediga idag, då vi bara hade den där jävla svenskalektionen på hela dagen i skolan. Aja, vad gör det om hundra år.
Vi gick iallafall ner och fönstershoppade och jag spanade förstås in en massa potentiella klädinköp. Stötte även på kalaspinglorna Jorunn och Julia som hade gått miste om den skumma lektionen med Fiona.
Letar febrilt efter ett par snygga svarta byxor men det ser ganska hopplöst ut att hitta ett par såna i den här delen av Östergötland. Iallafall i en ganska bra prisklass runt 500 spänn. Nej, så istället ska jag köpa ett par leggings och en väldigt fin mysig tröja till det imorgon efter skolan. Jag börjar därför känna mig som värsta shopoholicen... usch.
Annars ska större delen av min lön sparas - jag ska köpa en systemkamera om en månad!! Hihi! Då ska det fotas hej vilt ska ni veta.

Och en annan grej ska jag förklara nu. Har varit lite hemlighetsfull kring det här. Men nu ska jag förklara.
Ni vet väl alla att jag gillar att skriva och att jag diggar Melodifestivalen? Hade ju en mindre kärleksförklaring till det där eventet för några dagar sedan här på bloggen. Hursomhelst så har jag sedan 2 år tillbaka skrivit en blogg lite då och då på en sajt som heter Gylleneskor.se - mest om Melodifestivalen. Jag brukar ju inte skriva så mycket om det i min egentliga blogg (den här), eftersom jag inte tror att intresset för det är så stort bland mina vänner... haha. Så då har jag skrivit där istället, och för några månader sedan började jag engagera mig lite mer kring sidan och skriva lite mer än innan. Det låg då ute en förfrågan om man ville jobba ideellt för sidan under Melodifestivalen. Självklart frågade jag om jag fick vara med, och nu har jag då blivit det.
Grejen är, att jag har i och med det här lilla "arbetet" som skribent på sidan även får vara med om att vara på plats under Melodifestivalen, backstage, for real. Jag kommer vara webb-reporter för Gylleneskor när Melodifestivalen kommer hit till Norrköping, något som innebär ett riktigt journalistjobb typ - jag ska faktiskt ta ledigt från skolan på torsdagen och fredagen för att kunna vara med till hundra procent. Vet inte riktigt hur mitt arbete kommer se ut, jag kommer att jobba med några andra och rapportera för sajten (som har växt betydligt på sistone), och jag tror att jag kommer att få vara med om rätt coola saker. Bland annat få vara med på repen som bara press får vara med på. Och så vidare.... vet inte riktigt mer nu, men där har ni det, ni som undrat vad fan jag gått och snackat om när vi tagit upp att Mellot ska vara här i Norrköping iår. Det är vad jag har att se fram emot just nu.

Aaah, vad skönt att få förklara det. Varför jag kom att tänka på det var för att min snart inköpta kamera då kommer till väldigt bra användning! :)

Nu ska jag lämna er för att plugga lite matte, men innan det - tycker ni att jag ska färga håret ljusare eller mörkare? Snälla, hjälp mig, jag behöver det! :)

Hade biologiredovisning idag och där konstaterade jag väldigt kort och koncist att "kloning är lite mysko". Vet inte riktigt vad jag tänkte med, om jag nu alls tänkte. Men Cissi var nöjd och jag tror att det gick bra. Vi är överens om det, jag och David iallafall. David som för övrigt skrattade så han grät när Gustav tog upp den här scenen ur Scrubs, när vi snackade om redovisningar och nervositet.


Förresten har vi inte bara fått en förskolelärare i kemi - vi har också börjat bli behandlade som förskolebarn! På engelskan ska vi numera ha bordsplacering, för att "tajta ihop gruppen". Yeah right, försöka går ju alltid när det gäller NS2b. På naturlektionerna känns det som att vi är skapligt "tajta" men när vi är helklass... nae, det går inte.
Tyvärr börjar det här med blogg kännas liiiiite jobbigt, speciellt såna här dagar när man absolut INTE har någonting intressant att skriva.
Känner mig inte helt ok än och med tanke på avsaknaden av transportmedel till träningen tränar jag inte ikväll. Det suger, för vi skulle träna i Stallet och det älskar jag verkligen. Älskar.
Aja man kan inte få allt här i livet. Till exempel lust att skriva någonting lite mer roligt än om bara saker som handlar om... mig? Haha. :P

Tänkte avsluta med en rätt cool grej, för jag bara var tvungen att slå upp på Wikipedia eftersom Skarstedt snackade loss om sina jävla googoplexer på kemin. Och det är ett rätt slående stort tal, kan man lugnt säga.
(För er som inte läst kemi är elementarpartiklar de partiklar som bygger upp en atom. Och " ^ " betyder upphöjt till. Och vet du inte vad "upphöjt till" betyder, så ska du nog inte bry dig om att läsa den här texten alls :)

En googolplex är tio upphöjt i en googol, det vill säga 10^{10^{100}}. Med dagens datorer skulle det ta ca 1085 år att bara skriva ut alla nollorna i talet. Om man använder Moores lag, den lag som säger att processorkraften växer exponentiellt med tiden, så skulle man inte tjäna på att starta programmet förrän om över 500 år. Detta eftersom det om ett par år alltid kommer finnas en dator som skulle gjort det snabbare, det vill säga den nya datorn skulle bli klar före den gamla, trots att den gamla har ett par års försprång. I sammanhanget kan nämnas att antalet elementarpartiklar i universum är uppskattat till 10^80 stycken. Därför kan man inte skriva ner alla nollorna med den materia som finns tillgänglig, även om varje atom kunde omvandlas till papper och bläck.

Okej, vi lever väl ändå på 2000-talet? Idag skriver Aftonbladet att Britney's nya låt har blivit censurerad i USA. Den heter "If you seek Amy" och den har jag haft på min iPod ett bra tag (face it, hennes nya låtar är bra faktiskt). Men jag fattade inte alls vad det handlar om när jag läste varför den har blivit censurerad.
Tydligen så har någon smart person klagat på att "If you seek Amy" - med lite IQ och bra fantasi - låter som "f - u - c - k  me"... Och eftersom versen innan går, "All of the boys and all of the girls are beggin' to" så kanske det inte är så himla långsökt att Brittan anspelar på... ja, tuttu-li-doo, som Björn Gustafsson sa en gång.
Men ärligt talat människor. Vem bryr sig om det, när ordet inte ens förekommer i texten? Hon har ju liksom döljt det av en anledning. Jag fattade minsann inte alls att det kunde tolkas så förrän jag läste Aftonbladets artikel.
Jag blir så trött på att man inte får säga vad man vill när vi har något som heter yttrandefrihet, eller ja, "freedom of speech". Whatever you want liksom.

Att Britney måste gå in i studion och sjunga om låten för att den ska kunna spelas på radio i USA är rent ut sagt sjukt. Britney Spears - vars liv har hängts ut på alla löpsedlar världen över och som synats i sömmarna för vad hon än har gjort - får alltså inte sjunga den här textraden för att den helt enkelt är för "snuskig". Och det i ett land där medierna i princip har förstört hennes privatliv genom att försölja henne med paparazzis. Ni som inte sett dokumentären om henne - se den!
Hon har varit nere i en svecka men har kämpat sig upp, och personligen tycker jag att hennes nya album är bra. Och nu när hon äntligen "kommit tillbaka" så får hon inte ens sjunga vad hon vill. Man fattar ju ganska snabbt att det här är någon form av PR-trick, uppmärksamhet är ju aldrig dåligt. Faktiskt så är det ju rätt smart att "gömma" det i texten.
Men att världen som har förstört hennes liv nu inte orkar lyssna på lite förvrängda ord, som kanske kan tolkas vara lite snuskigt, är ju knäppt. Dessutom så är ju låten ett slags slag tillbaka mot alla som snackat skit om henne.


Detsamma gäller alla censurer som gäller låttexter om krig och med politiska budskap. Jag tycker att det är skit att vissa låtar ska censureras bara för att de talar sanning. När man skriver en låt så har man ju ofta ett tydligt budskap med den. Många artister väljer att vara politiskt korrekta, men de som väljer att stå upp för sin sak får ta emot en massa skit från olika håll ur samhället. Från samhället som skapade sitt eget krig eller sin egen debatt att göra en censur kring.
Jag fattar bara inte. Det är så orätt att man inte får visa var man står. Jag tänker, till exempel, på Green Day's "American Idiot"-framsida som nästan censurerades för att den hade en hand och en granat i form av ett blödande hjärta (fattar ni  - 2004, Irak, USA, blod... inte bra, enligt Bush-folk).
Nae, jag blir så störd bara. Har skrivit kanske onödigt mycket nu, men jag måste få ur mig en massa saker på den här bloggen. Nu får ni kommentera om ni vill, har jag fel eller har jag rätt?


Annars en trevlig dag idag, höhö. Lite väl illamående på grund av lågt blodtryck (inträffar ibland) och lite febrig känner jag mig. Men äh. Det ordnar sig. :)

Jag har tagit en paus från mitt mattepluggande, och satte mig med YouTube och kom av någon outgrundlig anledning in på massa gamla Mello-klipp. Och vet ni vad?
Nu ska jag låta det, för många av mina vänner, hemska Melodifestivalsmonstret inom mig komma fram.

Jag älskar den där tävlingen. Det är inte för att musiken är så som jag vill ha den, jag är mer av en allätare, gillar allt från hårdrock till mjukaste pop. Det vet ni.
Men jag älskar liksom hela grejen som är Melodifestivalen. Det där att man varje vecka har något att snacka om, att typ alla faktiskt kollar på Melodifestivalen är ju rätt coolt. Att när man sitter och tittar på programmet så känner man någon form av närhet till alla andra som tittar. Det är ju typ en enda stor folkfest. Den icke-officiella svenska högtiden.
För ärligt talat, alla svenskar har sett på Melodifestivalen någon gång. Alla har hört dom där sablans uttjatade låtarna någon gång. Det är, på något sätt, ingjutet i vår svenska musiksjäl och en februari och en mars utan Melodifestivalen skulle faktiskt kännas rätt tom. Vad skulle Rix FM spela för låtar om inte Mellot fanns, liksom...

Och sen är det så - och det är det här som är så svårt att förklara för folk - att det ligger någon form av magi i det hela. Jag vet inte, men jag har aldrig haft så starka känslor för ett jäkla framträdande som jag har för det här (kolla hela klippet nu, ni vet och kommer ihåg hur det var):

Fick bara en sån enorm lust att skriva det. Bara för att skriva någonting i den här bloggen. Två dagar har gått sen sist och under den tiden har jag hunnit med en skoldag, en match i Västerhaninge, en slappardag/myskväll med Alexandra sötnosen och så idag en match igen mot Västerhaninge hemma. Skriver inga resultat... skriver bara att det inte alltid är vinst som räknas ;)

Jag ska om några minuter dra mig bort härifrån och göra det jag borde göra, nämligen plugga. Om en och en halv vecka har jag prov i matte, och om det är någonting jag brukar plugga till så är det matteproven. Är bara så jäkla trött och har hellre lust att lägga mig i sängen och glo på Sagan om Ringen-boxen med en påse chips och cola. Men nej, jag ska plugga.

Nu ska jag förklara varför jag råkar ha den där titeln på inlägget. Det är ju så att om tre veckor börjar min högtid på året, Melodifestivalen, och om det är något som är roligt är det Jonas Gardell när han var programledare 2003. Han är så underbart gayig och ärligt talat så skulle nöjes-Sverige vara snäppet tråkigare om han inte fanns.

Verkligen jätteonödig dag i skolan idag. 1 timma och 15 minuter diskussion om sekter på socialen på morgonen, sen en låååång håltimma, utskällning i matsalen och en helt onödig svenskalektion. Inställd rättskunskap och så åkte jag hem. Jag är verkligen aaastrött efter gårdagens träning och så försov jag ju mig imorse. Måste börja gå upp när klockan ringer och inte 5 snoozningar senare. Men det finns få saker jag älskar att göra som att sova, herregud så underbart är det.

 

Men iallafall så har jag suttit här och glott på Joey, Vänner och Fresh Prince  - måste ju vara lite kulturell ibland också, inte sant? :P
Spanade in lite närmare på priser gällande om vi drar till london, och det går liksom att fixa ett rum för 4-5 pers på ett hotell centralt i 5 nätter+ flygbiljetter fram o tillbaka, för runt 2000 kr/ person. Sen beror det ju på hur många som vill åka men det är ju inte dumma priser precis. Jag bara längtar efter att gå runt i en vårig storstad i solen och ta kort med min systemkamera, höhö. Jag vill ju verkligen. Men blir det inget London kanske det finns sista-minuten resor till solen nere i typ Grekland. Det skulle sitta fint minsann det med.

Har förresten lärt mig ett nytt ord, inauguration = installation, sen dom snackar en massa om Obama på CNN som vi numera har här hemma. Jag tycker det är skapligt coolt att han svärs in som president på tisdag. Nästa gång jag jobbar kommer alltså Barack Obama vara president i USA. Känns bra, Bush kan dra dit pepparn växer liksom.
Nae nu känns det bara som att jag svamlar här.
Kan berätta att min ackreditering till Melodifestivalen förhoppningsvis är klar nu, det ska bli så himla coolt att få vara med om det där. Ledigt från skolan ska jag ta också, huhu. Snacka om coolt jobb under 4 dagar i mars.

Imorgon är det fredag och då är det match i Västerhaninge som gäller. Vi kommer få stryk som så många gånger förut, vi är en kvinna kort i laget, men vafan. Det är bara att köra på. Wish me luck för det kommer ju säkerligen behövas.
På lördag kommer Alexandra äntligen hit och vi ska ha taco/film/mys-dag/kväll. Hihi det kommer bli bra.
På söndag är det match igen, hemma mot samma lag, och sen sent på söndag kanske jag slänger in ett inlägg här.
Men tills dess: pusselussen på er.

Ibland kan det vara trevligt att ha föräldrar. Men ibland - alldeles för ofta! - så är det verkligen inte alls trevligt med föräldrar. Speciellt mammor. Dom oroar sig för mycket, alltså waaay too much. Dom erkänner aldrig att dom har fel. Och dom tror alltid att dom är bäst och vet bäst. Iallafall så stämmer det in på min mamma alldeles för bra.

Idag efter 6 timmar skola och 4 timmars jobb på varandra så kom jag hem. Direkt var mamma på mig att jag var tvungen att installera nån boxjävel - igen - och hitta alla kanaler.
"Varför ska jag göra det nu för? Klockan är halv nio, jag är skitrött, jag orkar bara inte. Jag gör det imorn", sa jag. Nähä, då blir mamma tokig och MÅSTE verkligen se nyheterna kl 22 och nåt annat skitprogram på femman. Fine, jag försöker väl.
Och medan hon är ute med hunden försöker jag med allt. Det funkar inte, boxen får ingen signal. Det berättar jag när hon kommer in, och då haglar orden. Jag måste ha gjort något fel, "nån kabel måste du ha kopplat in fel". 
Sen bryter det loss - jag måste ha gjort allting fel. Hon gör ingenting själv utan klagar bara på att jag alltid gör saker och ting fel. Så säger jag till henne att göra det bättre själv, näe - då säger hon att hon inte kan veta vad jag har gjort och inte kan sätta sig in i det.
Jag idiotförklarar henne, hon garvar och ringer Tele2. Självklart tar det 10 minuter och så har snubben på andra sidan telefonen instruerat henne till punkt och pricka hur man gör. Kanalerna hittas och hon är såååå himla nöjd med sig själv. Hon sitter och småflinar.
Men nu tänker jag ignorera henne resten av kvällen. Gud vad jag längtar tills jag flyttar hemifrån. Visst att det är skönt med nån som alltid lagar mat och tvättar (diskar får typ alltid jag göra) och "är där". Och man älskar ju sina föräldrar såklart.
Men just nu alltså... så är jag så trött på min mamma som det bara går....
Snälla sig att det är någon mer än jag som har såna här föräldrar?

Aja! Annars har jag haft en rätt bra dag i skolan, allt går för fort och snart är vi säkert framme vid sommaren. Herregud va fort gymnasiet går. Jag har idag förresten lagt ett förslag om att åka till London under påsklovet. Det återstår vilka som fortfarande är på idén, men flygbiljetter fram och tillbaka kostar just nu runt 600 spänn, så att boka snart vore väl på sin plats.
Näe men vi får se. Jag längtar bara efter att ha någonting att längta efter nu. Melodifestivalen - visst det är kul, men samma sak varje år. Och iår kommer BWO iallafall inte vinna, det kommer Måns att göra.

Nej ta mig till sommaren och kärlek!! Jag vill ha sommar nu! Sena kvällar med musik och tunna kläder. Bad och god mat. Snälla....?

Förresten, tack till Tan-tan som läste mitt blogginlägg från igår och visade det idag :D Man blir faktiskt glad av att få en spontan kram! Vi borde göra det mer, alla människor runt om i världen.
We should have an official Hug Day! Officiell kram-dag... typ en gång i veckan.... vad sägs om det? Måndagar skulle sitta fint. Tror fan att jag ska börja krama folk på måndagarna och bara visa att jag uppskattar att jag har alla fina människor runt omkring mig.
Hm. Det ska jag göra.

Puss.

Jag vill ha en kram. Så ja, om ni ser mig imorn och tycker att jag förtjänar en kram så ge mig en. Jag behöver den, jag lovar. Inte för att det är något jobbigt som hänt utan bara för att jag vill ha en kram. Känner att jag är lite övertrött just nu och behöver muntras upp. Det tar ett tag innan man kommer in i allt igen efter ett långt uppehåll under julen. Höhö, so give me a hug, won't you? :)

Vi hade drama idag och fick vara lite seriösa för en gångs skull. Jag och Sara spelade uteliggare möter kvinna-vars-barn-har-typ-dött, och det gick bra, jag fick spela alkoholiserad och det tyckte speciellt Gabi och Milla var roligt. Att Milla sen inte klarade av att spela pedantisk kärring som blivit av med sitt trädgårdsland (morötternaaaaa!) var en annan sak. Men nu har dramat helt plötsligt fått sig ett uppsving i mina ögon och det är ju alltid bra.
Förresten har vi fått en dagisfröken till lärare i kemi. Nae, inte bokstavligen talat, men man kan tro det. Även om hon var överdrivet pedagogisk kan jag tycka att det är bra för då förstår man ju vad det handlar om. Jag ser iallafall fram emot nästa lektion med Anna haha. Lite kul tycker jag också att det är att hennes schema-namn blir ASg, som i "asgarv".... sjukt lågt, jag vet. Men inte lika lågt som Glocalnet. Höhö.

Efter schkuulan drog jag och Freddy hem till mig och pluggade matte. Jag gjorde ett tal, tyckte det var mer kul att kolla i hennes bok och inse att man typ kan allt. Det är fanimej en av de bästa känslor jag vet, känslan av att kunna någonting. Alltså typ inte sådär överdrivet skrytigt mycket, utan sånt som liksom är bra att veta och kunna.
Vi åt en pizza och en bit daim, tillsammans med cola, så nej, jag känner mig inte särskilt nyttig just nu. Men förhoppningsvis kan jag träna av det... på onsdag. Aja. Man lever bara en gång....

Jag ska till Gotland om tre veckor förresten, så därför har jag börjat träna på dialekten. Tar efter Henrik Dorsin lite. Haha sjukt bra är detta!!

Bara för att jag vill att House ska börja igen. Bara för att jag ska träffa Fredrika imorn.
Och bara för att jag är glad TROTS att det är måndag imorgon. :)

Orange-Colored Patient: What??
House: You're orange, you moron! It's one thing for you not to notice, but your wife hasn't picked up on the fact that her husband has changed colors. She's just not paying attention. Oh, by the way, do you consume just ridiculous amounts of carrots and mega-dose vitamins? The carrots turn you yellow, the niacin turns you red. Get a set of fingerpaints and figure it out!

Det är rätt fräckt ändå att se kändisar, även såna man inte riktigt vet så mycket om men ändå vet vilka de är och vet vilkas nummer de har på sin telefon. Det är ännu mer fräckt att träffa en kändis, som dessutom inte är känd för att vara känd utan för att ha varit en av världens bästa ishockeymålvakter under lång tid. Jag snackar ju Tommy Salo här.
Glenn och jag spenderade några timmar uppe i Himpan idag. Först Pumas u-lagsmatch och sen Hästens juniorer. Alltid lika kul att höra Glenns upphetsade kommentarer.

Speaker: Vita Hästen fulltaligt....
Glenn: Din mamma är fulltalig!

Fast det var inte ens nära de värsta som jag inte ens kommer ihåg. Men iallafall så gick vi ner runt omkring omklädningrummen, och helt plötsligt ser jag en snubbe som ser bekant ut. Fan... det är ju Tommy Salo. Sliter tag i Glenn så att han tror att jag får en hjärtattack eller nåt. Haha så upphetsad blev jag. Kommer överens om att gå fram och ta en autograf. Lämpligt nog hade Glenn både penna och papper (schemat :P) med sig. Jag var för feg för att skaka hand med Salo. Men kul var det, och sen snackade Glenn med Salo lite till och fick honom att ringa till en polare, men det tar vi en annan gång. Haha.

I brist på att skriav nåt mer intressant så tänker jag avsluta det här lilla inlägget med ett ganska hemskt videoklipp, de flesta förknippar nog Salo med det här. Men tänk på att vi fyra år senare vann OS-guld. Plåster plåster.

Dra mig baklänges på en liten kärra så dumma vi är. Eller så har vi helt enkelt ett för hemskt dåligt minne. Idag är det lördag, inte onsdag som Glenn trodde, och jag sov till klockan ett. Skönt var ordet men hela dagen har varit förstörd sedan dess. När jag får sova för länge blir jag nämligen alldeles övertrött och orkar inte ens bry mig om att göra något annat än dega dega dega. Skönt eftersom resten av alla helger är fullspäckade, men usch så tråkigt. Man blir så rastlös.

Iallafall så har världens bästa sötnöt Mirela kommit hem från Bosnia och vi ska minsann ha skoj en av helgerna som kommer. Hon fyller ju för fasiken 18 år om bara några veckor och då blir det party minsann.
Men idag har jag bara typ glott på TV och städat lite. Och det började ett program på TV3 ikväll som jag började kolla på, "Are You Smarter Than a Fifth grader" heter det och det är ju sjukt svåra frågor alltså, haha. Väldigt anpassade till amerikanska femteklassare (en "svår" fråga var hur många meter en kilometer är; daaaa! - och en "lätt" fråga var i vilken stat Gettysburg ligger; som om man vet det?) och jag måste säga att det ändå är sjukt imponerande så duktiga ungarna är, och hur dumma vi är. Jag kunde kanske tre frågor av kanske 15 som ställdes i programmet. So I'm not smarter than a fifth grader!
Fast jag tror nog att jag är smartare än den här tjejen. Haha, även om jag inte visste vilket land Budapest är huvudstad så vet jag iallafall att Hungary är Ungern på engelska, och att det inte är Frankrike. Haha.

Puuuh, så var årets första skoldagar avverkade och det kunde inte börjat segare. Helt onödig dag i skolan igår och kanske ännu mer onödig dag i skolan idag. Det var iallafall onödigt att gå upp så tidigt eftersom vår svensk-engelskalärare för en gångs skull fick för sig att vara sjuk. Men självklart ska hon vara det på en fredag då vi har henne först på morgonen kl 8.
Nä, så här blev det av att spela nåt springskjutdöda-tabriefcase-spel i datasalen och det började med onödigt många självmord av mig. Visste inte liksom att man kunde ligga minus i antal liv... eller vad nu poängen står för, det fattar jag aldrig. Men sen gick det bättre och då lyckades jag döda alla minst en gång förutom Tan-Tan som jag dödade fyra gånger. Eller var det fem...? Haha.

Efter ett hemskt socialkunskapsprov i 2 timmar (det är så skönt att slippa ha prov med Lena numera, skriver aldrig sådär mycket på prov annars) gick jag upp till min söta mormor. Hon är ju bara för bra. Hon bjöd mig på tårta och så snackade vi skit, det var vad vi gjorde. Sen fångades jag av en blick in i hennes garderob och vips så hade vi väskinspektion. Hittade en fin väska som jag kanske kommer att kunna ha i vår eller sommar. Gillar frgen fast den är kanske liiite för stor. Men iaf. :)



Har inte mycket mer att skriva nu, är bajstrött efter dagens träning. Jag suger verkligen på att skjuta slagskott för övrigt.
Let's Dance har börjat igen förresten och jag är allmänt glad att den där Blondinbella bara fick 8 poäng och hänger löst inför nästa fredag. Mohahaha. Inte för att jag riktigt bryr mig om det där programmet men jag stör mig enormt på Blondinbella och att se henne fjanta loss och göra bort sig är ju bara überskoj asså.

Nu blir det sova för mig, puss på er.

Hade en sån där nästan-nära-döden-upplevelse idag. Skulle traska mot jobbet efter skolan, och var något stressad eftersom jag pratat med Glemminen och Alexandra lite för länge (eller, det var mest de som pratade om varandras perversa fantasier, jag lyssnade mest och tyckte det var skoj). Av nån anledning var jag väldigt försenad och när det var 8 minuter kvar till klockan slog 16 stängde jag mitt skåp, gick nerför trapporna och rusade ut ur lärkadörrarna.
Det var lite mörkt ute och så hade jag stoppat i hörlurarna i öronen. Så när jag skulle gå över Nygatan för att kunna gå nerför den där satans backen nedanför DeGeer, så såg jag bara att en bil väntade på att svänga vänster. Kollade på den en stund, väntade på att den skulle svänga. Och utan att tänka gick mina steg rakt ut i gatan (orka vänta på att nån söndagsåkare ska svänga liksoom). Då kommer buss nummer 48 från Linköping och bokstavligen svischar förbi mig, det var kanske en halvmeter mellan mig och bussen. Den åkte fort. Kanske svårt att förstå riktigt hur fort den åkte enligt mitt minne, men fort var det och jag blev faktiskt lite rädd. Har varit med om såna grejer förut, men jag har aldrig varit så pass klantig att jag inte kollar åt både höger och vänster innan jag går över en vägjävel. Snacka om att jag kommer kolla nästa gång jag går över där.

Första skoldagen 2009 var annars skapligt trevligt, men kändes väldigt onödig. IV med socialkunskap var rätt tråkig där vi bara skrev om kärlek och vad det betyder för oss, blabla, ni vet. 2 timmar håltimme med Sara på stan, inköp av strumpor och tröja på MQ, risgrynsgröt till lunch och en svenskalektion som bara kändes bajsbjasbjabsjbajsbashhshshshhhhahaa.a..a.a.a.
Aa ni fattar.
Sen inställd rättskunskap och hej då var det med den här dagen. Pratade med Jullans Pedro i datasalen ett bra tag, han är skitduktig på svenska om man tänker på att han bara varit här i 6 mån. Glenn kom och ville vara med och försökte få Pedro att bjuda med honom hem till Brasilien, där det finns fina brudar med fina rumpor (helt och hållet enligt Glenn). Vet inte om Pedro fattade ordet "ragga", men vi får väl se.
Annars får Julia förklara närmare, höhö.

Förresten, här är det enda som jag lärde mig under dagens svenskalektion. Förmodligen kommer jag minnas den här låten mycket längre än jag kommer minnas nåt ur litteraturepoken.

 

Melodifestivals- och rocknörden inom mig väcks till liv. Jag gillar låten som förmodligen vinner Finlands uttagning till ESC iår. :)

Jag sitter och kollar lite på upphängda papper av olika betydelse och värde här på tavlan bredvid datorn. Det hänger en gammal bild på mig när jag var 11 år gammal. Ett rosa band i i våfflat hår, rak lugg, onoppade ögonbryn, rödrosa kinder och läppglans. Plus ett horisontellt randigt halternecklinne i färgerna bebisgrönt och ljusrosa med lite gult. Bredvid finns ett jääättegammalt kort på mamma, ett gammalt kort på vår vovve, 2 år gamla öppettider för Vilbergens bibliotek (inte för att nån av oss gått dit nån gång, men men). Och så hänger där ett papper som var det som förändrade mitt liv.
För två år sedan lämnade jag in det till SYO:n på Ektorp. Jag snackar om gymnasieansökan förstås, som ledde mig till DeGeer och ett skönt gäng nya människor.
Men det jag alltid tänker på (alltid är väl att överdriva men några gånger har det crossed my mind) är om jag hade valt, typ, Eber eller Haga eller Kungsgård istället. För det första hade man ju gått miste om allt på lärka (jag är stolt lärkabock, sådetså) men sen så hade man säkert hittat folk där man hamnat iallafall. Vilka hade jag träffat då, vad hade jag gjort då?

Fattar ni vad jag menar? Ett val gör så mycket med ens liv, man väljer ju jämt. Men det är vissa som verkligen formar ens liv... det är rätt sjukt faktiskt.
Som ett jäkla bra exempel - när jag skulle lämna in vart jag skulle praoa i nian. Jag hade inte hittat något förrän samma dag det skulle lämnas in. Jag slängde mig på cykeln hem från skolan en lunchrast och ringde först till Ica Maxi och hörde om de hade praoplats. Där var det fullt. Sen slog jag upp andra bästa ställe.
Det stället hette Ica Nära Strömmen. Dom hade praoplats.
Och ni som känner mig, vet att efter de två praoveckorna där fick jag ett jobb som jag fortfarande har kvar, mer än två år efter att jag slog upp just Ica Strömmen. Jag har nästan tjänat ihop lite under 90 000 kronor under mina två år där, innan skatt förstås (men vart dom pengarna tagit vägen vet gudarna...).
Tänk om jag hade ringt Ica Vilbergen istället? Hade jag spenderat ohyggligt mycket tid där istället? Hade jag ens haft ett jobb nu...? Ja ni vet vad jag tänker på. Och så tänker ni säkert, den där Johanna tänker för mycket. Och det vet jag att jag gör haha.

Men det var nåt som slog mig när jag tittade på det där pappret för några minuter sen. Det har suttit där i två år nu och under tiden har så jävla mycket saker hänt i mitt liv.
Tänk vad ett litet papper kan göra. Tänk vad ett litet krissamtal till första bästa Ica kan inbringa. Och tänk så mycket val vi har kvar i våra liv. Det är sjukt, jag vill inte välja. Därför måste jag sluta tänka i såna här banor.

God natt, imorgon börjar skolan. Bajs.

Nu blir jag tokig. Sen vi installerade virusprogrammet Norton 360 har jag inte kunnat logga in på msn som man installerar på datorn. Igår avsinstallerade jag det, helt och hållet, men likt fan ska msn hålla på och krångla. Och jag är ganska msn-beroende så jag vill ju gärna ha tillbaka det gamla vanliga och inte hålla på med sämpiga msn web messenger. Nae, jag blir tokig. Som om inte det vore nog kan jag typ inte skicka sms längre... bajs på allt som heter teknik alltså...

Men hursomhelst kom Jullan in och gjorde mig glad på Ica igår, alltid lika kul när man kan ta en paus från allt och bara prata med en polare, koppla bort jobbet för en stund. Har inte träffat henne sen vi slutade skolan så det var kul att ses igen :D

Idag har jag sovit till halv ett, läst, ätit, sett på Vänner, öppnat matteboken och gjort ett tal. Blev lite halvskraj när det stod att vi har prov om två veckor, men det hade vi tydligen ändrat såg jag längre ner. Som vanligt skulle jag behövt plugga på lovet men sparar det till sista dagen. Men är det looov så är det ju looov. Alla lärare som förväntar sig att man ska råplugga på lovet kan hårdhaja att det gör vi inte. Jag kommer nog inte plugga mer alls idag haha. Fats jag har prov i socialkunskap på fredag (tack för det Lena).

Ikväll ska jag sen träna, det känns så himla bra att få gå ut på isen igen. Även om min fot, rygg och höft gör ont.
Sen börjar då den hemska vårterminen i årskurs två på gymnasiet. Jag behöver och tänker inte nämna allt som ska göras innan sommaren, men mycket plugg är det.
Fast vi ska ju självklart ha lite kul mellan varven. eller hur? ;)

Va glad jag skulle bli om någon vänlig själ skulle kommentera nån gång. Jag vet, så jävla krävande av mig så det är inte sant! ...men man skulle känna sig något mer motiverad att skriva då. Kan tänka mig att den här bloggen inte är så intressant om man inte känner mig, jag vet inte ens om den är intressant om man känner mig, haha.
Men nånstans måste saker och ting pilas ner och eftersom jag inte har en dagbok blir det här. Även om jag inte avslöjar mina alldeles djupaste känslor och tankar och hemligheter (ja, jag har faktiskt några haha).

Svenska juniorlandslaget i hockey spelar final i Kanada inatt och därför sitter jag uppe, som en helt vanlig random människa utan liv. Nae men ärligt talat. Imorgon ska jag ner på stan, träffa Fredrika, plugga (usch men jag måste) och sen ska jag JOBBA. Igen. Jag är jättedålig på att säga nej till min chef men money talks och det är 100 % OB imorgon. Pengar som kan finansiera London-resan (för folket är väl fortfarande på hoppas jag) inom en inte alltför avlägsen framtid får vi hoppas.
Helgen är jobbfri dock och jag hoppas att den blir rolig på nåt kul ställe. Men alltså jag längtar verkligen tills jag fyller 18, det känns som att en helt ny värld öppnar sig då! Fritt fram att köpa sprit (förutom på Systemet dårå) och fritt fram att handla var du vill, ta körkort, åka på resa utan föräldrars tillstånd, och så vidare - det kommer ju kännas som rena rama befrielsen den 25 maj för mig. Jag fyller ju lyckligtvis rätt tidigt på året, tror att det bara är Krille, Glenn, Jonathan, Ajla, Angelica och Cricka som fyller före mig... okej det var väl inte så "bara" men iallafall! ;)

Ae usch, nu borde jag sova en stund. Bara lite mer än en timme tills finalen börjar. KOM IGEN SVERIGEE, KOM IGEN!!

Hur kan någonting som kändes så rätt och som slutade så fel ändå kännas så bra?
Jag förstår inte, jag fattar verkligen ingenting. Är jag en starkare människa än jag tror?

Nu kan jag iallafall gå vidare. Tack. Och du ska veta att du är fortfarande underbar.

Nu när jag ändå av någon anledning sitter här så kan jag väl lika gärna skriva ett blogginlägg och göra de få som läser den här bloggen lite glada såhär skiftet mellan 4 och 5 januari.
Jag BORDE ligga i sängen, jag BORDE ha läst socialkunskap (va fan Lena, PROV ANDRA SKOLDAGEN 2009?!) och jag BORDE verkligen verkligen göra allt annat än att sitta här. Men nu gör jag det. Så här kommer det.

Det är kallt ute om ni nu inte har märkt det. Sådär kallt så att så fort man andas genom näsan så känner man hur snoret fryser till is och det kittlas lite obehagligt. Ni vet hur det känns. Jag tänker inte förklara närmare kring det än så. Kallt är det hursomhelst. Och jag kallar det därför snorkallt. När snoret fryser till is, då är det kallt.
Jag gick ju då, den idiot som jag kan vara ibland, ner till jobbet idag. Var för rädd för halkan för att ta cykeln (lite halvtråkigt sådär om ramlar man slår ihjäl sig) och för snål för att åka buss (och nu kostar sms-biljetten ännu mer, tack för det Östgötatrafiken). Så jag gick ner, på 20 blanka minuter, i -11 grader Celcius. Visserligen var solen uppe och "värmde". Men inte precis sådär 28 gradigt-Teneriffa-kinda-way som jag vill ha det...

Sen jobbade jag av mina timmar. Och jag var ovanligt tjurig idag, trots att jag inte har något att vara tjurig på. Kanske är det för att jag tar mitt jobb för givet nu. Det är inte bra. Att jag har tröttnat på att vara social och glad som liksom var anledningen till att jag fick det här jobbet i första taget. Jag måste ändra mig.

Imorgon blir det stan på ett eller annat sätt, med antingen Fredrika eller en annan trevlig person.
Nu har mamma tagit fram glass. GLASS! Mitt i vintern.
Aja. Det går väl ner. Puss.

Dom är uppe på taken alla är högt över staden
Sommaren snurrade fort, när vi bara snöade bort
Och jag vågade aldrig hålla din hand
Vi är inte såna som i slutet får varann

Och alla bara pratar "är det sant" och "jag har hört om dig"
Jag kommer aldrig tillbaka hit igen
Neonskyltar på gatorna sänder ljus till mig och skatorna
Alla dansar och jag tänker är du också själv, var är du ikväll

Vem kysste Elin bakom ryggen på Marie
Var det den store poeten som hon var förälskad i
Fanns det en plats i hennes värld för två
Snälla skicka ett vykort för jag undrar så

Och jag undrar vad som händer i vår del av stan
Vinden håller tal vid en hamburgerbar
Den har blåst sig trött och alla flickor har gått hem
Du var sötare än dom men jag slängde bort det igen
Jag slängde bort nån slags vän...

Det var så mörkt
Den kvällen jag gick hem
Jag hade hoppats på något, hoppats på något
Om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt.

Hej 2009! Så himla trevligt att du äntligen är här. Det ska bli roligt att se vad du tar med dig till oss alla. Du är ju det året då

- jag ska köpa en systemkamera
- jag ska få vara med om Melodifestivalen for real
- jag ska åka till Tjeckien med laget på träningsläger
- jag ska spendera sommaren med det underbara folket
- jag ska se Coldplay på Stadion
- vi går vår sista hösttermin i gymnasiet
- många av mina vänner och JAG FYLLER 18 ÅR
- jag ska hålla mitt nyårslöfte och spara minst 100 spänn vajre månad
- jag ska hosta ett sjujäkla poolparty på landet
- jag gör mitt sista matteprov ever (förhoppningsvis)
- jag vill dra till London
- med mera ;)

Ja, det känns som ett trevligt år det här. 2008 var bra men 2009 ska bara bli bättre. Jag har bara degat idag efter gårddagen (egentligen idag men aja, ni fattar) som spenderades hos Erika med flera. Det var riktigt kul och mysigt. Som sagt, jag utklassar på Singstar (iallafall de låtar jag redan kan haha).
Såg på Vänner hela eftermiddagen, det ÄR verkligen en serie man kan se på hur länge som helst. Chandler och Joey piggar upp vilken dag som helst (kanske inte alla menmen).
Nu är det Parlamentet som gäller, Björn G är med ikväll och det är en timma med återblickar på det roligaste de 10 år det har hållit på.
Imorgon blir det bowling, biljard och minigolf på dagen och sen lite träning på kvällen. Hem, duscha och se på den sista Sagan om Ringen filmen :D JAG ÄLSKAR DEN. Verkligen! Jag ska se hela, skiter i att jag börjar jobba kl 8 på lördag morgon. Jag kommer alltid upp... (bara för det försover jag mig säkert.)

Aja. Puss och gott nytt år.

Have I found you?
Flightless bird, jealous, weeping
Or lost you?
American mouth
Big bill looming