i'll be back on my feet someday

Ont gör det, i hela kroppen. När man inte får som man vill. Jag pratar alltså allmänt om livet. Man kan ju inte alltid få det man vill ha, det vet vi ju vid det här laget. Men ibland gör det faktiskt riktigt ont att inte få det man mest av allt vill ha. Man tänker, "jag skulle ge tillbaka ALLT jag tidigare fått för att få just det här".
Och så går man och hoppas, hoppas att någon högre makt ska höra. Hoppas att det kanske kan gå som man vill. Men jag tror fan att jag ska sluta hoppas på att det ska gå som jag vill. Jag blir alltid besviken, mer eller mindre. Jag tycker att jag lever efter mottot "hope for the best - expect the worst" rätt bra. Men alltså ibland undrar jag vad har gjort för fel för att förtjäna denna form av karma. Hmmm...
Nog om det. Ni fattar säkert inte alls vad jag pratar om, jag tror nog att jag skrev det för att jag vet att det finns folk därute som känt likadant. Kanske känner likadant, den där avskyvärda frustrationen som kan infinna sig ganska ofta.

Jag har börjat skriva till min kanadensare Warren igen. Har snackat med honom över nätet nu i nästan 3 år - utbytt musiksmak, pratat om TV-serier, filmer, livet, jobbet, ja allt. Och så befinner han sig ju i princip bara så långt bort man kan komma från mig utan att lämna jordens atmosfär. Det är lite skumt. Men iallafall, han är en najs vän som gör att jag kan hålla mitt engelskaskrivande vid liv. Han tycker till och med att jag skriver bättre än han själv, och liksom, he's the one who's supposed to be a Canadian... aja. Så jag har en brevvän (mailvän..?). Bara så ni vet. Det är inte så vanligt längre.

Och vet ni vad. Just när jag hade skrivit allt det som står ovanför här så lyckades någon skriva till mig på msn och en ny ruta ploppade up, jag råkade trycka på "ta bort"-knappen och då går ju internet tillbaka en sida. Trodde att jag hade skrivit allt för inget... men här sparas det man skrivit minsann typ en gång i minuten.

Lucky me.... Men jag skulle lätt skrivit om allt om jag fick det jag ville istället.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0