Many people will walk in and out of your life,
but only true friends leave footprints in your heart.
To handle yourself, use your head; to handle others, use your heart.
Anger is only one letter short of danger.
If someone betrays you once, it is his fault;
if he betrays you twice, it is your fault.
Great minds discuss ideas; average minds discuss events;
small minds discuss people. He who loses money, loses much;
he who loses a friend, loses much more; he who loses faith, loses all.
Beautiful young people are accidents of nature,
but beautiful old people are works of art.
Learn from the mistakes of others.
You can’t live long enough to make them all yourself.
Friends, you and me. . . you brought another friend. . .
and then there were three. . .
we started our group. . .
our circle of friends. . .
and like that circle. . .
there is no beginning or end. . .
yesterday is history.
Tomorrow is a mystery.
Today is a gift.
That is why they call it the present.

Bitar börjar att falla på plats och planeringsholisten i mig gillar att jag redan nu har juldagsoutfit samt nyårsoutfit kirrad. Nu ska jag börja planera min tjänstemannafestsoutfit på Lund på fredag, hehe.

Ska alldeles strax börja packa lite här, vilket känns konstigt, men är något som måste göras. Har å andra sidan inte packat upp särskilt mkt och jag har inte fäst något i väggarna direkt - när jag skulle göra det kom jag aldrig till skott, vilken var mitt i min tvekningsperiod. Nu känns det här valet ganska sjävklart även om det värsta som finns är att lämna fina människor man tycker om. Oh destiny, thou art a heartless bitch....

Fredrika och jag ska förresten på Bruce Springsteen!!! Så himla fett så det finns inte! 28 juli med en sisiodär 74 998 andra personer eller nåt. Blir ju l-e-g-e-n-d-a-r-y asså. Fast redan nästa vecka blir det nog redan konsert, Dave the man hit då jag är lite skyldig honom en Movits-konsert. Och alla som inte lyssnat på Movits borde verkligen göra det! Sinnes bra här!

Har nog haft den mysigaste och kanske trevligaste helgen på länge här i Lund. I fredags blev det glöggprovning med 12 olika sorter av olika klass, kan ju säga att glögg inte är den optimala förfest-drycken förresten. Mysigt var det iallafall, och sedan fortsatte det med inflyttningsfest med en massa roliga människor (mest tvåor) och sedan en drog vi på en cykeltur ner till Kårhuset och F's Röj. Saknade några ansikten men det var fett skoj att dansa efter att inte ha varit i dimman på ett bra tag. När Björnstammen kom på var det ren eufori typ.
Lördagen fortsatte med bakisstädning och middag på restaurang, som sedan slutade hos Mysmåns i hans nya lägenhet. Vi hyrde en bra (!!) skräckfilm, Insidious, och stannade kvar inpå natten och åt pepparkakor och diskuterade Lady Gaga. Upp sjukt tidigt idag för julmarknad, blev spontanbesök hos GK och jag bevisade återigen hur kass jag är på alla möjliga tv-spel. Framförallt Guitar Hero, herremingud så dålig jag är. Sedan en vända på Nova med Lisa (inga julklappar inhandlade än dock....) och nu sitter jag här med tända ljus och lyssnar på hur stormen Berit Junior dunkar vindar i min vägg. Låter lite som att en blåval fastnat därinne faktiskt.
Hursomhelst en alldeles underbar helg och jag är oerhört tacksam för vännerna jag har fått här nere under min tid här. Mindre än tre veckor kvar som Lundabo nu...

Måste tipsa om hur underbar serien Frozen Planet av BBC är, samma typ som Planet Earth. Så sjukt vackert och bra filmat, vår värld är fantastisk :)

I helgen var jag hemma och det blev ju ingen utgång eller så på grund av dödshostan som slagit till igen. Men jag myste verkligen, var med dem jag tycker om allra mest (förutom att jag saknade min fina mamma) och jag längtar verkligen tills jag får flytta hem nu. Jag trodde inte riktigt att jag var såhär hemmakär, men när jag insåg att jag inte skulle stanna i Lund så länge som jag trott så vändes det till en önskan om att åka hem så ofta jag bara kan. Kanske är det känslan av att man känner till allt, trygghet, som får en att älska det där man ibland längtar bort från. Är glad att jag kan komma hem och känna såhär iallafall!

Jag och Milla såg Breaking Dawn på bio och jag måste säga att den var över-förväntan-bra. Den sista boken är ju lite psycho minst sagt och jag har alltid undrat hur faan de skulle göra allt det där. Men det var sinnes bra gjort och jag blev lite berörd av hur realistiskt de gjort det (nåväl, så bra de kan göra det med vampyrer och varulvar osv osv). Inte direkt så att man blir sugen på att bli gravid inom de närmaste decennierna....

Bra helg hemma iallafall! Nu peppar vi vidare mot de sista veckorna på A.

Nu är det snart dags att bege sig mot stationen för att åka hemåt igen efter mitt livs första tenta imorse som gick ganska så bra tror jag. Kan nu alltså grymt mycket om bågar, balkar, momentdiagram osv osv. Fet är känslan av att ha lärt sig något!

Får se vad helgen erbjuder i och med faktumet att jag har åkt på dödshostan igen. Jag får iallafall krama en massa människor jag tycker om! =)

Nu känns det nära, med 4 veckor kvar tills jag flyttar hem. Ångest för att berätta, ångest för att inse, ångest för att faktiskt skilja mig från det jag vill avsluta. Ingenting är lätt här i livet, men det ska tydligen vara värt det har jag hört.

Om man ska se till det positiva så tror jag att jag nailar tentan jag har på fredag, den första i mitt liv. Ljusår från den sista tyvärr. Sen får jag åka hem och krama farmor och dricka whisky med pappa, äta mat med mamma och umgås med alla som jag saknar hemma. Min bästa bästaste ska flytta till Danmark efter jul och det känns lite konstigt, men vem är jag att klaga som flyttade halvvägs runt jorden för ett år sedan. Vi ska iallafall se Breaking Dawn på söndag och det ska bli underbart.

Hade velat träffa någon också den här kommande helgen men det gick inte.
Jag tror att allt händer av en anledning.

"Sometimes, the things that need to be told, aren't the things that need to be heard"

Här var jag galet lycklig. Sååå braa det vaaar.

Har några vänner som ska ge sig ut i världen nu efter att ha jobbat eller pluggat lite och tröttnat på Sverige. Får själv lite abstinens efter den där lyckliga tiden efter studenten när man hade en bekymmerslös tid mest full av livsglädje.

Jag måste säga att det bästa jag gjort ever in my life var att åka till Australien för lite mer än ett år sen. Jag var rädd innan jag åkte men tiden där nere var så värt allt som var lite jobbigt där nere. Jag pratar VÄLDIGT ofta om Australien och det är helt enkelt för att jag älskar att prata om det där landet och vad jag gjorde och hur fantastiskt det var. En vacker dag ska jag bo där igen och ha lika underbart igen, även om det aldrig blir detsamma som det var då. Jag tittar ganska ofta på bilder därifrån och får en alldeles glad känsla i kroppen. Sydney. Kärlek. Stämningen som finns bland människor där nere går inte att beskriva, livsglädjen gör en glad ända in i hjärtat och man mår helt enkelt bra bara av att befinna sig där. Det är synd att det ligger så långt bort bara, annars skulle jag gärna åka dit så fort jag bara kunde. Mina vänner som jag har där nere saknar jag väldigt mycket ibland och även om jag vet att jag kommer att sakna de här hemma den dagen jag sätter mig på ett plan dit igen, så vet jag att jag har människor som jag kan lita på där nere. Och de litar på mig när jag säger att jag ska komma tillbaka. Tänker hålla det löftet!

Så om nån som läser ska ut i världen - det man absolut inte ska vara är rädd. Man ska njuta som fan, vara social och lära känna människor, testa sånt man inte gjort förut, LEVA LIVET bara. Det ger en så mycket.

Så är man hemma från ännu en dag som har spenderats på skolan i mer än tolv timmar. Fick skissuppgifter att göra - fasen vilken tid det tar att rita ordentliga perspektivskisser - och sedan skrev jag vidare på tekniken jag har tenta på på fredag. Känns så fett att faktiskt kunna saker och ting om balkar, stänger, böjmoment, tvärkrafter osv osv. Är väl lite bäng men jag vill ju ha det såhär, mata in information i huvudet och kunna använda det. Pratade med min lärare idag om att jag ska sluta och trots att han sa att det var bra att jag tagit ett beslut så tidigt så hoppades han på att jag skulle komma tillbaka. Känns ju faktiskt bra att de välkomnar mig tillbaka ifall att jag skulle faila varenda tenta på LiU.







Är ju bra att man ser nåt när man åker hem :S


Ska plugga matte, engelska, etik, industriell ekonomi och programmering i vår på LiU, sen blir det förmodligen EMM-programmet (civ. ing.) som är inom miljö, energi och management. Enligt min fina vän Sara så är det ett fett bra program!

Tänker på HIMYM-avsnittet när Robin och Lily går igenom vilka alkoholsorter som får vilken effekt på Barney och Marshall. Med eftertanke på igår är det tydligen så att jag blir överdrivet känslosam av Bacardi och väldigt duktig på musik med öl. Hursomhelst ska jag försöka att inte skruva upp mina förväntningar på människor man inte känner så bra, har insett att naivitet är någonting jag definitivt besitter. Hade velat så mycket mer med gårdagskvällen, men nu blev det sur skit istället.

Fast allt händer ju av en anledning, nån gång får jag säkert veta varför du gjorde sådär, eller varför det var meningen.

Ikväll väntas jobb på nation och var kvällen leder sedan efter tackfesten återstår att se.

Jag vill ha snö nu?! Kan det inte blir några grader kallare så man får snö? Känns mycket mer värt att frysa då.

Sökes: roomie till våren i Linköping. Helst nån som är runt 20 (kön spelar ingen roll) och allmänt positiv till livet. Samt inte har något emot att diska då och då.
Finnes: snart pendlande söderköpingsbo som inte vill bo i korridor.

Haft underbara dagar i Berlin med mina arkisar. Sötaste av alla var mina roomates och tillsammans hade vi några helt epic dagar. Mycket mindre alkoholkonsumpition än näntat, men desto större inköp. Behöver iaf inte gå till fest nutan dricka på ett halvår nu ungefär.

Och tänk så fint Berlin är då! Bilder kan ni hitta på facebook, bjuder på två.

Sådär, nu glömmer vi ångesten över att flyga och sätter oss på planet mot Berlin imorgon. Kommer ha så fett kul med mina arkisar, tagga tagga!

Men har ju lärt mig att det är bra att säga det när man har chansen, så; TACK för att jag så fina vänner! Tycker om er väldigt väldigt väldigt mycket!!!! <3

Ses när jag kommer hem! PUSS!

Lisa försöker att övertala mig att åka till Nya Zeeland i vår istället för att plugga och jobba där. MYCKET lockande tanke. Men. Jag kan inte, vill innerst inne inte. Måste nog gå iallafall två eller tre år innan jag embarkar att åka så jävla långt igen.

För övrigt är det nu ett år sedan jag och pappa åt middag på Arlanda kvällen innan jag åkte till Aussie (med ett oväntat stopp i Singapore). Det är lite bådeoch i känslorna, sjukt att det gått ett år redan, sorgligt att man sitter i ett inneboendesrum i Lund 365 dagar senare, och roligt att man har gjort det. Mycket roligt. Jag ångrar ingenting, förutom att jag borde stannat i Sydney några månader till. Vill ju verkligen tillbaka, nåt så galet mycket. Det får bli om cirkus fyra år typ.

Och packa ska jag göra nu, till Berlin. Ett år efter QF32 flyger jag igen. Även om jag flög under tiden i Aussie/NZ så känns det annorlunda den här gången. Försöker att inte tänka på det men har fått lite tvångstankar sen jag kom hem i maj, jag tänker på det varje dag, mer eller mindre. Lite är det fascination, liksom, vilken tur vi hade egentligen, för tro mig, det hade vi... men också är det någon form av innerlig terapi.
Jag kan ju inte gå runt och tänka att jag inte FÅR tänka på det, förtränga det. Man måste acceptera att man varit med om det, och det kanske låter konstigt att det skulle vara svårt, men ingen annan än jag inser vad jag kände då, och vad jag känner nu. Det är ganska djupa diskussioner man kan ha med sig själv ibland om det där. "Tänk om..." kommer upp ganska ofta. De där timmarna, framförallt de första två i planet när jag på riktigt seriöst allvar trodde att jag skulle dö, glömmer jag aldrig. Det är väl kanske därför det här med "ett år sedan" får mig att tänka... tänk allt roligt man hade missat, om det hade gått som jag trodde att det skulle gå när jag satt där.
Tänk om.

Så kom ihåg att leva varje dag som din sista och ta inget för givet.

TACK.

Snurrigt värre blir det när man har lågt blodtryck och lite andra deficencies så nu blir det att sluka järntabletter inom den närmaste framtiden. Och varför blir man så trött så fort man satt sig ner på första föreläsningen kvart över åtta`? Finns det något trick mot morgontrötthet? Mina andra gruppmedlemmar är mindre roade av att jag sitter och gäspar när vi försöker skriva en uppsats om varför vi väljer linor i drag och träpinnar i tryck, samt mycket annat.... Idag slutade vi iallafall vid 15 (!) och jag, Lisa och Sara drog till Novalund (tänk er ett skånskt förvirrande köpcentrum, så har ni Nova), där det blev lite tröstshopping och diskussion kring Berlins vara eller icke vara varmt?

Sen är det så sjukt att de som går arkitekt måste räkna med att helgerna kommer att spenderas mer eller mindre på skolan. Hela LTH - förutom A dårå - har lov och tentaperioder inplanerat, medan vi får traggla med att skriva historiatenta medan alla andra fortfarande har jullov, och inte har vi några andra lov än det inte. Fattar verkligen inte hur de tänkt när man som arkitektstudent redan mår dåligt efter lite mer än tre månader på utbildningen.

På tal om det här med att byta utbildning så har jag redan skrivit en lista på saker jag kan sälja. Pengarna jag får in från det ska sparas, eller iallafall det som blir kvar efter en mellandagsrea-inköp Bluray samt högtalarsystem till datorn = alltså, någon som vill köpa en kass men klassisk fin Crescent-cykel, med halvdana lysen och ett rostigt lås?