Stor, större, Maradona

Eller hur var det nu? Argentina vann och jag kan tyvärr inte se fram emot att se kvartsfinalen på lördag mellan dem och Tyskland. Men det är två hela veckor kvar med fotboll nu och det känns fine det. Till och med mamma erkänner att det spelas rolig fotboll i VM, inte tråkig allsvensk fotboll (vi nämner inte ens superettan).

Lyssnar på underbara Timo och hans nya album nu, det är verkligen fint en söndagkväll. Svettas lite i efterhand från eftermiddagen då jag och Fredrika låg vid poolen och somnade i det fina vädret. Lantisen som döljer sig inom mig kommer fram och tycker att det är så himla jäkla underbart att bara gå runt på vägen, vid sidan av fälten, och bara njuta av att inte göra ett skit. Det är bara så perfekt.



Om jag har blivit lite brunare eller inte återstår att se, men Fredrika och jag bestämde att vi ska boka Australien på tisdag. Känns både läskigt och roligt, samtidigt som det är det vi pratat om sen mars och som vi gett oss fan på att genomföra. Jag vill bo i Bondi och leva på nudlar, ägg och grönsaker, och jag vill lära mig (iallafall testa på) att surfa, jag vill träffa konstiga australiensare, jag vill bli lite skraj över alla främmande insekter, jag vill ringa hem till alla älskade här hemma och berätta hur mycket jag saknar dem och hur roligt jag har. Jag vill det alltså.



Sommaren passerar förbi och jag slängde precis en blick på mitt alldeles perfekta arbetsschema. Kommer nog kunna skrapa ihop nästan 20 lapp att spara till Australien på det jag vet att jag ska jobba i juli och augusti. Lägg till lite mer tider i augusti och förhoppningsvis en hel del i september så är saken biff.

Börjar dock tyvärr inse att eventuellt hockeyspelande i Australien blir svårt, men det gör ju inget nu eftersom jag i princip bestämt mig för att plugga vidare i Sverige nästa höst, och lämna mina USA-ambitioner åt sidan till framtiden. Vad det blir återstår att se. Men jag blir iallafall mer och mer sugen på Stockholm och KTH för var dag som jag spenderar i huvudstaden!

Nu är klockan midnatt och jag ska lägga mig. Upp vid nio och iväg till jobbet till kl 14. Ska hinna med att fixa mina stependiepengar på banken och hänga med David en sväng i solen innan det.

Puss!


Fotbollsminnen

Medan jag precis såg Mexico reducera till 1-3 mot Argentina så minns jag en massa stunder från längesedan då Sverige var med och skapade magi för oss här hemma som satt och hejade. Hm, Argentina.... då tänker man ju förstås på den snyggaste frispark jag någonsin sett en svensk slå;



Och sommaren 2004 var jag som besatt av fotboll, minns fortfarande samtliga resultat från det EM'et: 5-0 mot Bulgarien, 1-1 mot Italien och 2-2 mot Danmark. Sen förlorade vi på straffar mot Holland, men det har man förträngt... Jag minns mest det här;

("DET är inte SANT RALF!!!" ... "han gör ett MÅL SOM INTE FINNS!" ... älska Lasse Granqvist haha!)



Och det här målet alltså....




Nu: tillbaka till matchen.

Ibland gör man rätt, ibland gör man fel

Här till höger....(måste alltid tänka efter en stund vad som är höger och vänster)....så visas just nu inte min profilbild. Och det är ju lite kasst kan man tycka, men den här blogg-sidan tycker inte om mig för fem öre så det är inget att hänga upp sig på.

Vad som däremot går att hänga upp sig på är alla val man måste göra. Vi gör stora val, såna som vi väljer att fundera extra länge på, till exempel vad man ska göra efter studenten. Vi gör mindre stora val, till exempel vad man ska klippa för frisyr eller färga för hårfärg (ett mer kvinnligt "valproblem" kanske). Sen gör vi små val varje dag, och de kan antingen gå förbi obemärkta eller kan förändra ens liv. Som när jag valde att ringa Ica Strömmen för praoplats i nian istället för Ica Supermarket i city. Det gav mig en anställning som jag nu haft i över tre år. 
Och sen har vi de ofrivilliga valen, när man inte har något val eller inte ens tror att det man gör är att just välja. Så vad babblar jag om nu egentligen? Mjo, varje dag är inte okomplicerad och folk omkring dig samt du själv kommer alltid att göra dessa val. Någon gång kanske det gynnar dig, någon gång kanske det blir tvärt om. Det kan man ju faktiskt inte helt och hållet veta i förväg. Men man lär sig också nästan alltid de val som inte slutat lyckligt, och det är väl egentligen meningen med livet: att lära sig av sina misstag.

Såna här lite smått sinnesförvirrande filosofiska ämnen kan jag sitta och fundera på när jag åker buss eller går en promenad. Idag åkte jag buss hem från Sörping och tusen tankar far genom huvudet. Trötthet does that to me och det kan ju vara ganska skönt att tänka av sig. Precis som det är skönt att kunna skriva av sig här.

Anyway, midsommar var ju rätt bra ändå och idag har jag sett Titanic igen. Vet egentligen inte varför jag kan se om en film som är tre timmar lång en gång om halvåret - nån gång borde man ju tröttna? - men även om jag kan 80 procent av alla repliker i filmen (fråga Milla, det märkte hon idag) så är den fortfarande lika bra. Leonardo DiCaprio lika charmig och svenskan som hörs här och där fortfarande lika rolig.

Förhoppningsvis en sväng ut till landet imorn med Freddy, men åttondelsfinalerna i fotbollen måste man försöka hinna se. Och så tippar jag Argentina som vinnare redan nu, ok?

Like snowflakes in an ocean

Medan jag sitter här ensam och är paranoid nog och tror att någon är härinne, fast det inte är så, så håller Spotify mig sällskap. Alexandra hämtar mig alldeles strax för våra reviderade midsommarplaner. Muse är det jag har på, och låten de skrivit alldeles speciellt till Eclipse är nog kanske en av deras bästa. Bara för att jag längtar tills på onsdag (då vi ska se filmen) så måste jag posta videon till låten. Matt Bellamy är KUNG! Snacka om att snubben har en av världens bästa manliga sångröster...


The little frogs

Glad midsommar allihopa!

Även om det innebär väldigt olika saker för alla så hoppas jag att få personer dör i trafiken och att ingen tvingar i mig sill idag. En överskattad högtid, men det är det svenskaste som finns så varför inte? Och det verkar ju till min stora förvåning bli SOLIGT IDAG!
Två bilder från förra året, den ena på min älskling och den andra från när vi var ute på Palace, den första och enda gången jag gick dit.

 


And so it begins...

Sängen känns extremt lockande efter en heldag på landet vid poolen, men som alltid måste jag kolla Aftonbladet och annan internetcrap innan jag beslutar mig för att äta flingor och lägga mig (borstar tänderna gör jag också för övrigt).

Och så är det idag exakt ett år sedan han dog, the King of Pop. Vare sig man tyckte om honom eller inte så kan man inte förneka det arv han lämnade oss när han gick bort för 365 dygn sedan. Kommer ihåg att jag var hemma hos pappa och läste på mobilen att han fått en hjärtattack. Inte visste jag då att jag skulle spendera natten framför TV'n och SkyNews. Han dog sen. Och den sommaren slutade jag inte lyssna på hans musik och folk slutade inte spela den förrän långt in på hösten. Fortfarande spelar man den betydligt mer än innan. Och jag är glad att jag kan säga at jag varit och sett honom live, även om jag bara minns fragment av det.

So, det finns folk som säger att han är vid liv fortfarande. Även om jag tvivlar på det så finns det saker som makes sense att han skulle fejka sin död. Och varför inte - han gillar ju att klä ut sig och om någon skulle kunna göra det så är det väl ändå han.... Vad tror ni? Spana in klippet från Aftonbladet :P


Tryck på den gröna knappen förihelvete

På ett sätt älskar jag mitt Ica-jobb (som inbringar mycket cash, ibland alldeles för mycket för mig och mitt spenderande haha): de underbara människor som kommer och går där, och alla skratt som förlängt mina 3 ½ år som jag faktiskt varit ansälld. Men när man kommer tillbaka helt starstruck från Stockholm och ska jobba 11 timmar är det svårt för mig, kanske den mest überpositiva personen i mitt umgänge, att se det roliga i att jobba. Nåja, nu var det inte fullt så hemskt men det är ju intressant hur man lyckas bli irriterad på dom allra konstigaste småsakerna. Och hur man gång på gång inser att alla inte har alla hästar i stallet, alla knivar i lådan eller alla skruvar i hjärnan hemma. Pero, en el fin del dia, I'm happy to have a job =)

Dagens bästa nyhet var ändå att Pizza Hut kommer till Norrköping (!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!), downside på det är att den kommer lokaliseras ute på Ingelsta. Lika bra det, annars hade man kanske gått dit lite för ofta. Numera är Pizza Hut ett måste när man är i Stockholm, för det är ju seriöst dynggott! Subway skulle jag gärna få hit också, det kanske lite mer nyttigare men minst lika goda alternativet. Hursomhelst, trevligt trevligt!

I midsommar har jag ingen aning om vad som händer riktigt, iallafall inte på dagen. Under helgen blir det fotboll och jag tror att jag tar en tripp till pappa och mäter lite i mitt rum. Nästa vecka räknar jag med att en snäll person vågar åka med mig i pickupen och hjälpa mig fixa hiop lite prylar på IKEA. Ännu någonting att spendera pengar på, hurraaaaa..... 

Beyond Sveavägen

Tyckte synd om Nigera medan jag satt och klistrade in de sista bilderna i min scrapbook som jag har bilder i från 2006 och fram till nu. Den är klar och nu ska jag bara skriva i den också, finfint.

So, the norweigan dude didn't show up. Halv elva ringer skivblolaget medan jag äter cocopops och säger att Rybak inte mår bra och dragit hem till Norge. Okej. Tur att det var ett soligt Stockholm jag vaknade till. Gick en lång promenad genom Gamla stan och drog mig upp och ner längs vattnet, och fick en impuls att söka up Beyond Retro. Detta var dock inte det lättaste eftersom det enda jag visste var att den ligger på Drottninggatan. Och Drottninggatan borde ligga nära Kungsgatan...? Jo, jag hittade till sist men det var inte lika coolt som i London. Men ändå.

Hemresa baklänges i tåget - när det finns 50% chans att sitta framåt hamnar min stol självklart bland de resterande 50 procenten, lucky me... eller inte.... Fast nu är jag hemma och mår bra!

Och jag har bilder att ladda upp men orkar inte göra det nu. Imorgon ska jag jobba för första gången sen måndagen på studentveckan då jag jobbade tre timmar innan Laserdomen (jag skyller minsann på trötthet för att jag sprang in i en vägg). Börjar kl 11, slutar kl 22 och tydligen ska jag ta en buss till Krokek efter det och grilla ute hos Gustav. Kommer säkert vara jättefräsch efter elva timmar inne på helvetesvarma Ica, he he he.

Tjejigare kan ingen vara

Jag är i ärlighetens namn inte särskilt tjejig. Mode förstår jag ju, men smink har jag aldrig fattat en passion för. Jag spelar ishockey, en svettig sport som handlar om att åka runt på halt underlag och slå på en rund plastbit med en pinne av trä (eller numera av konstgjord plast... fast plast är väl alltid konstgjort). Jag kan bli svettig utan att känna att världen går under och jag kan absolut äta det mest onyttiga som finns och svulla tills jag spyr (typ). Så hur tjejigt ett besök på ett Twilight fanevent må vara så kräver jag att inte kallas.... tjejig. Typ?

Sandy kom till Sthlm vid halv tolv och efter att ha letat efter varann i typ en kvart så blev det mycket av alla killars favoritsysselsättning: shopping. Några (-många-) hundralappar fattigare satt vi på kinarestaurang (tack för det Sandy!) och sen drog vi till Hovet. Hovet ja.... jag tror nog inte riktigt våra öron är gjorda för den ljudnivå som var inne på arenan. Tänk 8000 tjejer - och tja, 25 killar kanske - som fullkomligt SKRIKER for two hours straight. Jo det känns. Men fasen, vad grymt det var. Kristen och Taylor var lite smått overkliga när de stod där, i Sverige, i Stockholm, i samma lokal som jag. Skumt. Dagens fail var att vaktfan tog min systemkamera och mitt dyra pressbyrå-vatten av någon anledning jag inte fattade. Så det blev inte mycket bilder...



   Call us crazy, men posa på röda mattan var fett.

Resan till T-centralen var väl sisodär - tänk att du står på ett tunnelbanetåg utan AC och det är 120 tjejer i samma vagn. Dels är det varmt utav bara helvete, dels knuffas alla, dels skriker alla så fort tåget gör en oväntad inbromsning av det mildare slaget, dels fattar vissa inte var som menas med "stå inte lutade mot dörren". Inte det roligaste, men sen blev det Pizza hut och Sandy tog tåget hem.


  

Och så var det galet fint att se solen gå ner över Stockholm också.

Till sist, ett alla fashionistas måste och ännu ett tjejigt inslag: det jag inhandlade idag :)
En cardigan, två tröjor, ett par jeans och - lyssna nu - en "balcony bra". Balkong-BH..?



Nu tragglar jag mig igenom Rybaks nya album, helvete vad jag är oförberedd inför imorn. Tur att mötet är halv tre....


Stockholm i mitt hjärta

Det är nu man gillar livet extra mycket. Just nu ligger jag i mitt gästrum i en villa i Danderyd hos min moster och använder deras trådlösa internet för att kunna ligga i sängen och softsurfa lite på kvällskvisten. Tidigare åt vi mat med gott vin (jag börjar tycka om rött mer och mer, vuxenpoäng någon?) och sen såg vi brassarna scora lite i VM. Spelade pingis - jag är en naturbegåvning, uj uj uj - och hade det allmänt bra. Och Stockholm, vad säger man? Har få minnen av stan som inte är galet bra. Coldplay förra året. Och random tripper till Grönan. Och shopping. Skulle nog kunna bo här, helt seriöst.

När jag satt på tunnelbanan kom jag på att den senaste gången jag åkte en sådan var i London. Älskade London, fy fasen vad jag längtar tilllbaka dit. Ingen som vill åka med tre dagar vecka 28? Säger bara en sak: parkhäng i Hyde Park är nog det mest ultimata parkhäng man kan ha....

Och det börjar bli fett varmt härinne nu med datorn på och fönstret stängt, så jag stänger nog av nu och hoppas på en grym dag imorgon i huvudstaden. I'm on vacatiooooon bitches!

Kollision

Okej, det var inte så farligt, det här bröllopet. Eller ja - varenda jävla nyhetssändning handlar om det plus att Aftonbladets bild på dem på startsidan tar upp hela skärmen... men det är väl helt okej. Kungen började snacka förut när jag kom hem från bion och det är ju alltid lite kul att se kungen från hans charmiga sida. Började deklarera sin kärlek till Silvia och allt. Mjo, lite tomt skulle det nog vara utan en liten gråhårig kung.



Speaking of kings and queens - jag såg Robin Hood ikväll och det tillfredsställde verkligen mitt behov av att se en riktigt snygg medeltidsfilm med lite blod här och där. Fasen - Russell Crowe blev ju faktiskt snygg i mina ögon... och även om man kanske kan ifrågasätta om det är friskt att en 19-årig tjej tycker det om en 43-årig man, så kan man konstatera att han är en grym skådis iallafall. Drömde mig tillbaka lite till när jag var 10 år och Sagan om Ringen gick på bio och vi gick på premiären, det var tider det. Drösvis med godis och 3 timmar i en mörk biosalong, i de unga år då man fortfarande kunde bli, slash var, lite lite rädd för orcher och monster under sängen. Sen kommer man på att man nu är inne på sitt sista tonår och livet är hårt.

Fem av fem toasters iallafall!

Somebody said you got a new friend


Åh knasiga kvinna, jag vill ju se dig!

Ge mig en biljett till Arvika, en bil och ett tält. Kanske nån som hänger också, vore ju trevligt med sällskap. För jag vill ju åka till den där dalastaden och se Regina, Robyn, Teddybears, Kent och Krunegård. För det suger att jag missar Regina igen. Och jag vill ju se hur det egentligen är att gå på konsert med folk på scenen som har gigantiska teddybjörnshuvuden på sig. Men vad är väl en festival i Arvika, förutom helt sodding underbart...?

Börjar fundera på min semestervecka i juli och jag skulle vilja göra så mycket, framförallt åka iväg nånstans där det är varmt för det lär ju inte bli sommar här på riktigt förrän i augusti (askmoln, någon?). Barcelona? Åh Fredrika, varför ska du på två festivaler i sommar? Jag vill ju äta chokladmilkshake på Starbucks med dig där igen och gå på La Rambla och stå på stranden vid havet och fota random personer och gå på fotboll och svettas ihjäl i den 4153 grader varma tunnelbanan.

   

Jag tänker inte blogga om bröllopet och jag tänker inte sitta hela dagen framför TV'n som mor min ska, men däremot så kan jag säga att jag är lite intresserad av alla klänningar som folk ska ha på sig. Det är klänningarna som får mig att sitta uppe en söndagsnatt och glo på Oscarsgalans röda matta, så jag kanske, kanske, kanske, ser lite av det här bröllopet idag då. Fast nu börjar en ny match i VM om typ tio minuter så jag ska dra mig från datorn och framför TV'n börja packa lite inför Stockholmsvisiten från söndag till tisdag.
Jag ä int bitter!


Republik ftw!

Det här satans bröllopet börjar gå mig på nerverna. Och tur att det börjar göra det ordentligt först nu eftersom det faktiskt är över på lördag - underbart! Känns bara så gammalt och übersvenskt att göra det här så stort. Sure, som mamma sa - jag lär väl inte uppleva det igen. Men ett j-a bröllop..? De skiljer sig väl säkert ändå. Nåt som vore att glädjas åt är dock om de skulle få barn. Då KANSKE jag skulle bry mig, en liten bebis är ju ändå roligare än det här... typ.

Det blev iallafall en fika och en promenad på stan med Milla idag, vi pratade om vår framtid, vårt förflutna och lite om vad som är "present day". Alltså jobb typ. Det är så galet att vi aldrig kommer gå i samma klass igen.

Nu ska jag se vad England hittar på mot Algeriet.

Konsekvensanalys



Fin dag idag, som jag spenderat helt ensam. Satte mig på baksidan av huset, läste lite, lyssnade på musik, och fick två fina ränder på kroppen från min bikini. Längtar till eftermiddagarna på Skälboö och bilturer till sjöar med andra människor. Men just nu känns ensamheten inte så pjåkig, mest skön.

Trots detta faktum beger jag mig ner mot staden nu för en sallad på Paus och en sväng in på Guldfynd med mitt presentkort. Fröken Friis vill ha bling bling.

Perdon para nada

Det är onsdag (tror jag) och jag har SEMESTER! Senaste dagarna har jag inte gjort ett skit förutom random tripper till city och Hageby Centrum (världens centrum, yeah right...). För det mesta har jag hostat och snorat och jag bryr mig egentligen inte alls om att jag bara slösar bort mina lediga dagar. Den här sommaren är jag mer ledig än jag varit sen ja, 2006, och jag ska fasen njuta av att jag inte har plugg att ta tag i igen i augusti.

Fredrika och jag sågs idag och pratade om vårt Australien och vi ska minsann sätta eld i våra rövar snart så vi blir lite produktiva. Var en sväng på skolan för att hennes kvarglömda jackor och blev grymt sentimental - vi kommer aldrig mer att gå till matsalen, vi kommer aldrig mer gå till mattelektionen, vi kommer aldrig mer grymta och gnälla över alla massiva trappor... The end's not near, it's here, som Band of Horses säger. Det är sorgligt för jag kommer sakna allt när det äntligen sjunker in att jag tagit studenten. Men just nu är jag sjukt lycklig. Och sjuk. Men det sistnämnda är förhoppningsvis snart över.

Jobbar inte en timme på Ica igen förrän på onsdag! Amelina är snäll nog att fixa så jag kan njuta fullt och väldigt mycket av min tid i Stockholm som kommer innebära shoppning och besök på Twilight-eventet med Sandy, plus att jag ska - och lyssna nu - göra en intervju med norske Alexander Rybak, han som vann Eurovision förra året. Den här killen ska jag alltså träffa och prata med, på norska eller engelska, det vet jag inte. För er som inte vet vem det är: här har ni ett YouTubeklipp som visats typ 16 miljoner gånger. På riktigt alltså.

 


No words



Jag och fröken Sandy ska vara så Twilight som vi bara kan bli och närvara på det stora Twilight-eventet på måndag i Stockholm. För mig är Kristen Stewart halva grejen, men i brevet står att band ska framföra musik från filmerna.... LYKKE LI! Och kanske kanske kanske MUSE? Lite glad är jag över dagens post iallafall.

Och dagen efter, då blir det intervju med Alexander Rybak. Lite smått fett najs, ja. Way to start your life after graduation, haha. Hem igen på tisdag kväll för jobb på onsdag. Sen midsommar - SEN snackar vi jobbtider.

Nu ska jag fortsätta njuta av den här bra dagen! Puss!

It's got me high

Det känns väldigt konstigt, det här. Studenten är många saker samtidigt: slutet, början, sorgligt, lyckligt, fantastiskt, underbart, förjävligt, överdrivet, underskattat, speciellt, coolt, fånigt, wacky och alldeles alldeles alldeles så mycket kärlek.
Efter utspringet i torsdags fylldes mina ögon med tårar och mitt hjärta med värme. Jag förväntade mig att jag skulle bryta ihop och inte se den ljusnande framtid vi sjungit om så länge; men här sitter jag nu med en killer förkylning och är mer lycklig än jag någonsin kunde tro att jag kunde vara, två dygn efter mitt uttåg ur De Geers lokaler. Jag lämnar tre år av glädje och sorg, av svett och tårar, av slit och möda, av skratt och kramar. Jag lämnar mitt röda skåp för sista gången och jag lämnar mitt gymnasiejag som genomgått en galen förvandling under dessa år. När jag började i NS1B var livet som en tom påse, men tre år senare i NS3B var den påsen överfylld. Eller rättare sagt - den är fylld.
För av någon outgrundlig anledning mår jag ju bra. På riktigt. Jag ser fram emot en lång sommar med alla fina människor jag lärt känna och alla jag kände innan. Jag ser fram emot att lära känna ännu fler. Jag ser fram emot att planera min och Fredrikas (och kanske David och Julias) Australien-vistelse, jag ser fram emot att få reda på om jag kommit in på någon utbildning jag sökt. Jag ser fram emot all träning med mitt "nya" lag, Vita Hästen Dam. Jag vill göra allt nu, och jag kan inte ens anstränga mig för att vara det minsta pessimistisk just nu. Allt är bara bra.
Kanske har jag förberett mig på studentens lyckliga dar sedan vi slutade i julas - kanske är det här bättre än jag trodde att det skulle vara. Kanske är det enskilda personer i min närvaro som gör allt bättre. Vad vet jag.
Allt jag vet är att studentveckan 2010 har varit den roligaste veckan i mitt liv och jag är så glad att jag vet att jag kommer ha roligt med alla er som var med många gånger till. Jag känner bara kärlek till allt och inte ens det enormt kassa vädret i kombination med sängliggande kan få mig att ändra mig.
Allt är bra.
Och jag har livet i mina egna händer.
Livet är framför mig.
Jag kan göra vad jag vill.
Jag kan älska vem jag vill.
Det här känns så jävla bra.




2007-2010: NS3B, De Geergymnasiet, Norrköping.

Don't cry because it's over - smile, because it happened.

FÖR VI SKA TA STUDENTEN



Gårdagens utgång har varit veckans bästa hittills. En kväll jag kommer minnas med glädje. Fan vad jag älskar att vara med alla såhär, varje kväll, villkorslöst och helt underbart.

Sommaren har precis börjat....

KÄRLEK.

RSS 2.0