Tänker på HIMYM-avsnittet när Robin och Lily går igenom vilka alkoholsorter som får vilken effekt på Barney och Marshall. Med eftertanke på igår är det tydligen så att jag blir överdrivet känslosam av Bacardi och väldigt duktig på musik med öl. Hursomhelst ska jag försöka att inte skruva upp mina förväntningar på människor man inte känner så bra, har insett att naivitet är någonting jag definitivt besitter. Hade velat så mycket mer med gårdagskvällen, men nu blev det sur skit istället.

Fast allt händer ju av en anledning, nån gång får jag säkert veta varför du gjorde sådär, eller varför det var meningen.

Ikväll väntas jobb på nation och var kvällen leder sedan efter tackfesten återstår att se.

Jag vill ha snö nu?! Kan det inte blir några grader kallare så man får snö? Känns mycket mer värt att frysa då.

Sökes: roomie till våren i Linköping. Helst nån som är runt 20 (kön spelar ingen roll) och allmänt positiv till livet. Samt inte har något emot att diska då och då.
Finnes: snart pendlande söderköpingsbo som inte vill bo i korridor.

Haft underbara dagar i Berlin med mina arkisar. Sötaste av alla var mina roomates och tillsammans hade vi några helt epic dagar. Mycket mindre alkoholkonsumpition än näntat, men desto större inköp. Behöver iaf inte gå till fest nutan dricka på ett halvår nu ungefär.

Och tänk så fint Berlin är då! Bilder kan ni hitta på facebook, bjuder på två.

Sådär, nu glömmer vi ångesten över att flyga och sätter oss på planet mot Berlin imorgon. Kommer ha så fett kul med mina arkisar, tagga tagga!

Men har ju lärt mig att det är bra att säga det när man har chansen, så; TACK för att jag så fina vänner! Tycker om er väldigt väldigt väldigt mycket!!!! <3

Ses när jag kommer hem! PUSS!

Lisa försöker att övertala mig att åka till Nya Zeeland i vår istället för att plugga och jobba där. MYCKET lockande tanke. Men. Jag kan inte, vill innerst inne inte. Måste nog gå iallafall två eller tre år innan jag embarkar att åka så jävla långt igen.

För övrigt är det nu ett år sedan jag och pappa åt middag på Arlanda kvällen innan jag åkte till Aussie (med ett oväntat stopp i Singapore). Det är lite bådeoch i känslorna, sjukt att det gått ett år redan, sorgligt att man sitter i ett inneboendesrum i Lund 365 dagar senare, och roligt att man har gjort det. Mycket roligt. Jag ångrar ingenting, förutom att jag borde stannat i Sydney några månader till. Vill ju verkligen tillbaka, nåt så galet mycket. Det får bli om cirkus fyra år typ.

Och packa ska jag göra nu, till Berlin. Ett år efter QF32 flyger jag igen. Även om jag flög under tiden i Aussie/NZ så känns det annorlunda den här gången. Försöker att inte tänka på det men har fått lite tvångstankar sen jag kom hem i maj, jag tänker på det varje dag, mer eller mindre. Lite är det fascination, liksom, vilken tur vi hade egentligen, för tro mig, det hade vi... men också är det någon form av innerlig terapi.
Jag kan ju inte gå runt och tänka att jag inte FÅR tänka på det, förtränga det. Man måste acceptera att man varit med om det, och det kanske låter konstigt att det skulle vara svårt, men ingen annan än jag inser vad jag kände då, och vad jag känner nu. Det är ganska djupa diskussioner man kan ha med sig själv ibland om det där. "Tänk om..." kommer upp ganska ofta. De där timmarna, framförallt de första två i planet när jag på riktigt seriöst allvar trodde att jag skulle dö, glömmer jag aldrig. Det är väl kanske därför det här med "ett år sedan" får mig att tänka... tänk allt roligt man hade missat, om det hade gått som jag trodde att det skulle gå när jag satt där.
Tänk om.

Så kom ihåg att leva varje dag som din sista och ta inget för givet.

TACK.

Snurrigt värre blir det när man har lågt blodtryck och lite andra deficencies så nu blir det att sluka järntabletter inom den närmaste framtiden. Och varför blir man så trött så fort man satt sig ner på första föreläsningen kvart över åtta`? Finns det något trick mot morgontrötthet? Mina andra gruppmedlemmar är mindre roade av att jag sitter och gäspar när vi försöker skriva en uppsats om varför vi väljer linor i drag och träpinnar i tryck, samt mycket annat.... Idag slutade vi iallafall vid 15 (!) och jag, Lisa och Sara drog till Novalund (tänk er ett skånskt förvirrande köpcentrum, så har ni Nova), där det blev lite tröstshopping och diskussion kring Berlins vara eller icke vara varmt?

Sen är det så sjukt att de som går arkitekt måste räkna med att helgerna kommer att spenderas mer eller mindre på skolan. Hela LTH - förutom A dårå - har lov och tentaperioder inplanerat, medan vi får traggla med att skriva historiatenta medan alla andra fortfarande har jullov, och inte har vi några andra lov än det inte. Fattar verkligen inte hur de tänkt när man som arkitektstudent redan mår dåligt efter lite mer än tre månader på utbildningen.

På tal om det här med att byta utbildning så har jag redan skrivit en lista på saker jag kan sälja. Pengarna jag får in från det ska sparas, eller iallafall det som blir kvar efter en mellandagsrea-inköp Bluray samt högtalarsystem till datorn = alltså, någon som vill köpa en kass men klassisk fin Crescent-cykel, med halvdana lysen och ett rostigt lås?

Livet som Neytiri var roligare igår natt än vad livet som arkitektstudent är idag. Sen att man inte ser att vi är Avatars ("vadå, varför är ni blåa?") gör mig ytterst besviken på dagens allmänbildning asså. Vi var dock enligt många oerhört snygga och att vara toastmaster var rätt skoj. Alla visste iallafall vem jag var i och med min rätt onormala blåa färg hehe. Men den här avataren gick hem vid två för att ta en lång dusch tillbaka till mänsklig form och nu har jag ritat min lilla arts and crafts-trädgård. Återstår fett mycket frågor i tekniken den här fina söndagen, men innan dess måste jag pigga upp mig lite med frisk luft. Träningen börjar ge reslutat för övrigt, tar mer och mer vikter i maskinerna, konditionsträningen är dock lika tråkig som den alltid varit och alltid kommer att vara.

Det roligaste random-sms jag har fått tror jag.

"Environmental engineers are concerned with protecting the environment by assessing the impact a project has on the air, water, soil and noise levels in its vicinity. This is done by studying the project's design, construction and operation, and minimising any adverse effects that it may have on the environment.

Environmental engineers are also involved in removing problems caused by past activity, such as cleaning contaminated industrial land so it can be used for housing. They predict what problems may be caused by accidents, such as oil spills for example, and assess what may cause problems for the environment in the long term.

They also plan and design equipment and processes for the treatment and safe disposal of waste material and direct the conservation and wise use of natural resources. They are involved in research and development of alternative energy sources, water reclamation, waste treatment and recycling.

Environmental engineers may work with government departments or in the private sector with resource processing companies as consulting engineers."

Är imponerad av mig själv att jag nu efter 2 månader lyckas hitta i Lund. Innerstan är fylld med massa jävla medeltidsgator som går i alla möjliga vinklar åt alla möjliga håll. Finns inget vattendrag eller någon stor gata överhuvudtaget att "gå efter". Och kullersten överallt så min cykel låter cpmycket när man diskret försöker passera bostadshusen sent en vardagskväll. Flyttar ni till Lund är alltså detta ni får handskas med i några år. För övrigt en bra stad. Förutom att risken är oerhört hög att du blir påkörd av en buss, eller för den delen helt enkelt påcyklad.

Känner inte riktigt för att rita en trädgåd i detta nuet men det ska göras! Imorgon är det spejsad tackfest, jag ska vara prinsessan Leia. Fast först Big Bang. Over and out.

Det var något utav en befrielse, det här med fysiken, men attans så klurigt att bara kastas in i niohundra nya begrepp som man inte riktigt harkoll på. Har väl alltid vetat att jag gillar matte mer än fysik men satan i gatan. Tror inte att det blir en sån stor kamp på tentan om tre veckor ändå, speciellt inte när man med plugget tillåter sig att skratta en eller två gånger åt uttryck som "slanka styva balkar".



Imorgon är det klippt för då ska jag säga upp mitt rum. PONR. The end, period.

Att lämna det här om mindre än två månader känns ganska jobbigt om jag ska vara ärlig. När man väl tagit ett beslut och är säker på det och känner sig trygg, då ser man helt plötsligt nya saker. Som fina vänner till exempel. Hur jag än vänder och vrider på det kommer jag nog aldrig vara hundra procent på varåt mitt liv ska. Egentligen är det spännande och så det ska vara, men det är lite ångestframkallande. Jag vill inte bestämma nu vad jag ska göra resten av mitt liv? Vet man det alls, någon gång i livet, exakt vad man vill?

Och även om man tror att man gör det, så kanske man ångrar sig. Jag kan väl inte säga att jag var helt insatt i exakt vad en arkitekt var innan jag började, men det var ändå min dröm. Bygga hus, designa dem. Nå sitt mål med betyg man kämpat som en idiot för. Komma in, vara så lycklig som det bara går att vara.
Och sedan pladask förstå att, fan, såhär skulle det ju inte kännas? Omvärdera allting, gå tillbaka till ruta ett, hitta något nytt man kan tänka sig att göra i djungeln av möjligheter. Bestämma sig ungefärligt och sen se allt med nytt perspektiv igen. Allt på mindre än två månader.

Måste man vara helt säker på sitt livs val?

Känslan när man går upp halv sju, inte har sovit ett enda dugg och man vet att det väntar mörker, kyla och 6 timmars föreläsning när man lämnar lägenheten. Den borde jag tyvärr vänja mig vid. Jag måste säga att tekniken á la fysik A var mycket mer underhållande än frustration över gips och jag hat-älskar tanken på att jag får bli lite mer techno efter julen.

Dagens att-göra är att spåna lite på en trädgård jag ska rita i arts and crafts-stil... Jag måste rita exakta blommor och växter, och helst såna från Skåne, och gärna såklart då på nåt sätt så att det ser snyggt ut. Jag har ingen mat whatsoever hemma (iallafall inte färsk) så jag undrar var jag ska få energi från. Och hur i helvete ska jag klä mig för att se ut som Prinsessan Leia på lördag? Jag undrar dessutom vad evetuella läsare tycker om att vissa på A frågade "vem är det?" när jag avslöjade min planerade utklädnad.
The nerd in me doesn't belong here...

Nu när man testat livet i Lund och på arkitektskolan och bestämt sig för att inte fortsätta, så öppnar sig en helt ny värld igen. Man är tillbaka på ruta ett. Vad i helvete ska jag bli? Jag har väl förstått att jag vill läsa lite matte och sånt, för sånt gillar jag faktiskt (!)... men när man ser filmer som Contagion som jag såg idag, så blir man sjukt intresserad av biologi igen. Patologi och allt sånt, krishantering osv osv. Tycker att det är så intressant. Men då måste man bli läkare och jag pallar inte det har jag kommit fram till. Om man slapp ha ansvar för människors liv och känna konstant stress osv, så skulle jag vilja lära mig allt det läkare kan. Men som sagt, inte cut out for me.
Så då är det ju ingenjör som gäller men inom vad då? EMM låter riktigt nice... å andra sidan, maskin med specialisering flygplan (?! haha) skulle också vara coolt. Medicinsk biologi? ....

Nu loggar jag in på ams och gör intressetest igen. Puss.

Det är så typiskt mig att sova alldeles för länge i förhållande till vad man måste göra. Städa, tvätta, diska, handla och andra vuxengrejer man nu ska ägna tid åt när man definitivt inte vill. Och jag gjorde ju verkligen ingenting igår (förutom att träna) men ibland är det väl jobbigt nog att vara ledig?! Hade förresten världens mest underbara dröm. Änuu en gång när man vaknar och önskar att drömmen vore sann. Det kändes ju så sjukt verkligt. Tror de flesta känner igen sig i den känslan!

Dags att dyka ner i dagens att-göra, bland annat åka till ishallen och dra några skär, inte gjort det på ett år ju!




Coldplays nya är rätt grymt bra för övrigt!

Imorgon blir det att se den här! Läskigt sannolik....




Förra Sherlock Holmes-filmen var ju rätt bra...




Vad är en biohöst utan Twilight...? Bara en del kvar sen ;)




Och den här filmen har jag längtat efter sen i början av året. Can't fucking wait, som min engelska kollega jag hade i Sydney sa när jag sa att filmen skulle göras av Fincher.

Det är lite som att känna att man är med i Idol när man presenterar sitt arbete efter 2 veckor av hårt, hårt arbete. Man står där bredvid det som speglar ens person, fantasi, kreativitet, och får höra att nja, så jävla bra är det inte. En hård jury bedömer det du gjort, och även om de säger att det inte är personligt så är det ju precis så det känns. Jag försöker intala mig själv att inte göra mer än jag behöver för att bli godkänd, men jag vill ändå visa att jag kan NÅGOT. Får se hur snabbt det går fram tills julen, jag får bita ihop och köra på helt enkelt. Men jag kan säga att jag iallafall är nöjd med mitt cp-hårda arbete.

Hela helgen har jag nu ledig, det är så himla underbart! :) Lyssnar på Bon Iver och har sett en massa avsnitt av serier nu på dagen, strax ska jag pallra mig ner till gymmet och köra hårt. Könns ju dock som att man aldrig kommer bli ordentligt frisk, är halvt om halvt snorig hela tiden. Ska göra nåt så tråkigt som att stanna inne ikväll och ensam kura ner mig i soffan med lite popcorn och se på IDOL, haha! Måste vara 2 år sedan jag såg det senast (förutom lite auditions nu i augusti) så det blir ju lättsam underhållning ikväll. Om man ändå hade en bluray så man kunde spendera helgen till att se hela Sagan om ringen =)

Puss!

Måhända att ni pluggar matte men det här är ack så komplicerat! (Jobbigt iallafall)